Pungpinans potatisskola del 1

Glöm allt det gamla du lärt dig om att grodda potatisen i äggkartonger. I år har förODLING av potatis slagit igenom stort. I alla fall är det först denna vintersäsong som jag fått upp ögonen för det. 

Först var det växtskydds-MajLis som pratade om det på en SoS-föreläsning. Sedan såg jag det i en trädgårdstidning. Och när jag började på kursen i ekologisk odling så var det bland det första som vår lärare pratade om. Igår tog de upp det på Trädgårdsonsdag också, fast utan att förklara varför det kan vara viktigt att förodla.

Visst kan det vara roligt att få potatis till midsommar men det är inte därför jag förodlar min potatis i år. Det är för att jag inte vill få potatisbladmögel. Och jag vill inte sprida mögel till mina grannar. Därför tänker jag att alla vi som odlar så tätt inpå varandra som man gör på ett koloniområde borde förodla våra potatisar.

Om du förodlar från början av april så är de flesta potatissorter så pass färdiga vid mitten av juli att du kan klippa bort blasten. Och det är blasten som fångar upp och sprider mögel. Det går utmärkt att låta potatisen ligga kvar i jorden för skörd under sommaren fram till hösten - om man inte har maskar eller andra småkryp som borrar hål i den. Och det har tyvärr vi. I alla fall hade vi det förra sommaren. Så vi kommer även att odla potatisen Sarpo Mira som fick 9 av 10 poäng vad gäller mögel-resistens. Den kommer jag att sätta direkt för senare skörd.

I år har jag alltså inte sparat äggkartonger utan mjölkkartonger. Det räcker gott och väl med en 9x9 cm kruka men det var billigare att återvinna mjölkkartonger för mig. Dock har jag inte hur många som helst så jag skar av ena långsidan (istället för toppen) så att jag kunde plantera två i varje. Förmodligen hade jag kunnat trycka ned 3 i en kartong. Långsidan som jag skar bort gjorde jag en mellanvägg av för att inte rötterna skulle trassla ihop sig. Sedan klippte jag hål i varje hörna, vattnade igenom jorden en gång och satte ned ungefär halva potatisen i jorden. Jag har aldrig gjort detta förut så att det fungerar kan jag inte garantera.

I början av maj kan man plantera ut under skydd av fiberduk. Hur det går till återkommer jag om när vi gjort det på kursen!

Pungpinans potatisskola del 2
Pungpinans potatisskola del 3

För den som vill lära sig mer om potatis rekommenderar vi SoS föreläsning nu på tisdag den 23 april

23 april Pirjo Gustafsson
Söderledskyrkan - Obs! Farsta-salen
(T-bana Hökarängen), tisdag 23 april kl 18.00.

Potatis – en älskad svensk kulturväxt! En importerad knöl som bor i våra hjärtan. Snövit, Maria, Ofelia och Amerikapotatis – vem vill vara utan dem! Vem längtar inte efter sommarens första potatiskok och drömmer inte om mandelpotatis och Rosamunda.

Du har nu chansen att få träffa Pirjo Gustafsson företagarcoach och potatiskonsulent på LRF med stor erfarenhet av nya och gamla sorter, odling och växtskydd.

Kostnad:
GRATIS för medlemmar i odlingsföreningar i SoS (dvs. Björkhagen, Drevviken, Enskede Gård, Farsta Gård, Forsån, Gubbängen, Hammarbyhöjden, Larsboda, Orhem Trekanten, Pungpinan, Skarpnäck Fritidsträdgårdar, Snösätra Norra, Snösätra Södra, Täppan)

50 kr för utomstående i mån av plats.

Avgiften betalas på plats, medtag jämna pengar.

Frukt och juice till självkostnadspris.
Lotteri med fina priser.

Anmälan:
Du anäler dig senast 22 april till kjell.eklind@studieframjandet.se eller 08-555 352 32
Ange ditt namn, förening och mobilnummer
Anmälan är bindande



Potatisbladmögel förtjänar ett eget inlägg så det kommer senare.

Nordiska Trädgårdar 2013 - är hipstern nu en väletablerad odlare?

Mässan i år ser mer eller mindre ut som den gjorde förra året. Men stadsodling och hipsters som de nya tanterna är helt klart på uppgång. Ut med romantiken och in med skitig ekoåtervinning.

 




Den enda idéträdgården som överraskade mig var FRODAS, dvs Anders Kjellson, som väl också är en hipsterliknande ung man. Jag blev glad av hur han blandade det bjärta geometriskt målade golvet med de skogslundsaktiga växterna. Skrik och lugn samtidigt. Givetvis snackar Kjellson skogsträdgård. Det gör man om man är det minsta trendmedveten i Sverige år 2013.

Tillväxt var också där. Det var de som banade vägen för stadsodling i media för några år sedan. Det är så skönt med montrar som inte vill att man ska handla en massa saker. Bland annat hade de en utställning om ett stadsbyggnadsprojekt som tre studenter på KTH gjort under hösten. Om den hållbara staden.

Nya tankar är skönt. Som handlar om större saker än att fixa en mysig uteplats (och jo, det är väl okay det också, men shoppa kan man göra alla dagar, så mycket bättre att använda en mässa till att utbyta TANKAR istället för varor). Läs om projektet på Hållbar stads sida. 

Överhuvudtaget är min favorithörna alltid den delen av mässan där de små föreningarna finns. Eller stora föreningarna. Koloniförbundet var där förstås, jag tror jag skrämde slag på dem när jag försökte plocka åt mig den påse som var till PRESSEN. Vi vanliga pöbelkolonister bjöds minsann inte på något kaffe inte. Det var reserverat för journalister. Men tre sättpotatisar fick jag i alla fall.

Då hade jag roligare hos svenska örtasällskapet, hur kan man inte gilla en förening som beskriver sig som "en ideell förening, en politiskt obunden - MEN VÄLDIGT ENGAGERAD - organisation som sysslar med örter i alla dess former". En kul mix av kloka gummor och moderna häxor. De lurade på mig en planta av Stevia, som ska råda bot på allt från sötsug till högt blodtryck. Det går tydligen lätt att ta sticklingar så om någon ska sluta röka i sommar hör av dig till mig, för den kan hjälpa mot nikotinsug också:). Jag ska nog bli medlem för det är dags att bli klok gumma nu. 

Ett annat kul ställe var Sveriges pomologiska sällskap, där kunde man köpa både underlag, ympris och ympningsset för att skapa sitt eget äppelträd. Självklart var jag tvungen att handla (för det är faktiskt en vara man inte kan köpa vilken dag som helst, jag har letat som en tok efter spön så att jag kan bygga min egen spaljé) Jag fick kontakt med en otroligt trevlig kvinna där som driver Äppelfabriken ute på Färingsö. Nästa helg ska jag ska åka ut dit för att köpa de Rubinola-kvistar som hon glömt hemma i jordkällaren och därför inte fanns att köpa på mässan. Det är nämligen den sort vi gemensamt kom fram till att jag ville ha.

För den som verkligen vill satsa på att skrapa ihop hippie-hipster poäng i sommar kan jag slutligen tipsa om Summer of Soil (jordsommar) som är ett fem veckors långt program ute i Järna. Många kurser, flera intressanta för den som är nyfiken på till exempel permakultur, teori blandas med praktik, allt är på engelska och det bjuds helt säkert på väldigt inspirerande och viktiga kunskaper för alla sorters odlare.  

Gourmetträdgården est arrivé!

Helt rätt i tiden är Lena Israelsson. Eller så är det hon som styr tiden. Stoppa pekfingret i munnen och håll upp det, visst har vi märkt att matglädje inspirerat odlandet mer och mer de senaste åren?

Gourmetträdgården är en bok som kan läsas från pärm till pärm. Det personliga tilltalet gör att man snabbt dras med i hennes besatthet av att odla det som är gott, och framförallt att upptäcka något nytt. Det finns inget tråkigare än odlare som är sådär tillbakalutade och "vet-bäst-om-allt". En sådan odlare är inte Israelsson. Hon erkänner frankt att hon i tidigare böcker pekat ut svartkål som en växt som gör sig bäst i blomsterrabatten men inte är något att äta. Nu vet hon bättre. För så är det ju, vi lär oss hela tiden. 

Själv har jag aldrig gillat bruna bönor. Men nu sitter jag med en hel påse full av kokbönan Signe, en riktigt brun böna, och är tokglad för den bönan står det om i boken. Och dessutom bjuds det på ett makedonskt recept som verkar hundra gånger roligare än våra vanliga bruna bönor och fläsk. 

Det är inte en bok för nybörjare. Även om hon pedagogiskt beskriver hur man ska odla till exempel tomater efter avsnittet om vilka tomater som är godast. Men den täcker inte in allt man behöver veta om man precis ska starta sin odling. Det finns det andra böcker som gör. Det här är en bok för oss som inte vill ha ännu en grönsaksodlingsbok som ägnar flera kapitel åt kompost, jord och växtföljd, utan som tar oss på en upptäcktsfärd bland nygamla kålsorter, koreanska rätter och italiensk squash som vi kanske aldrig skulle hittat till annars.

Den är fylld av inspiration. Man kan bli snurrig av allt man vill pröva NU. Jag tror inte att det går att pröva allt hon tipsar om under en säsong. Jag tror att det här blir en bok där jag kan välja ut olika avsnitt under flera års tid. En bok som inspirerar mig att fortsätta hennes arbete. Göra smaktester, leta efter nya recept, prova mig fram till hur just min gourmetträdgård kan se ut. 

Jag hoppas att det är många på Pungpinan som kostar på sig den här boken. Jag hoppas att vi är flera som kan experimentera med nya saker, både i landet och i grytan, så att vi kan lära oss av varandra.

Men framförallt så hoppas jag just nu att snön smälter.

Mikrovågspumpa

Å vad jag skulle vilja veta hur de tänkte när de skapade denna annons...

 

Lerjord och gul sötväppling

"Tyngden, trögheten och det kompakta motståndet visar sig på många sätt i hennes temperament. Eftersom hon är måttligt road av snabba förändringar får jag på våren vänta länge innan hon torkat upp och tagit del av värmen så pass att fröna kan stoppas ner. Ett plötsligt regn har hon också svårt att ta till sig. Regnet kan inte tränga ner och blir liggande ovanpå vilket får ytan att slamma igen och bli tät. Några dagars torka på det och den nysådda trädgården liknar mest ett krackerlerat betonggolv." (ur Rosendals Trädgård av Lars Krantz)

Känns det igen? Jag tror de flesta odlare i Stockholmstrakterna har svurit över lerjorden. Kanske är det därför som så många har valt att odla i pallkragar och fylla dessa med köpejord istället.

Men när lerjorden fungerar så är den underbar. Fylld av godheter. Mycket givmildare än den snåla sandjorden. Det gäller bara att hitta sätt att domptera hen. Själv har jag tillfört så mycket kompost jag kunnat, och gödsel med mycket halm i. Och nu har jag lärt mig ett annat trick som jag givetvis måste berätta om. 

Vissa gröngödslingsväxter har väldigt djupa rötter. En av dessa är den gula sötväpplingen. Låter som en rar fågel tycker jag. Den andra är lusern, mer känd som blålusern. Och en tredje är lupinen som jag skrev om tidigare. Det fina med deras djupa rötter är att de dels kan transportera upp mineraler från djupet dit rötterna från våra vanliga klena grönsaker aldrig når, och dels bildar dräneringskanaler med dessa djupa rötter. De kan alltså hjälpa oss att tämja lerjorden.

Så har du ett hopplöst hörn i din lott låt den gula sötväpplingen och den blåa lusernen få ta över ett par säsonger. Släng in lite ettårig lupin också. De dränerar, fångar upp mineraler, ger massor av mat till våra pollinerare och bladmassa som kan myllas ner igen i den styva lerjorden. Det är vad vissa skulle kalla en win-win situation. Hos Impecta hittar man dem under krydd- och medicinalväxter, för både sötväpplingen och lusernen är gamla kulturväxter. 

Jag har själv en ganska stor hopplös yta. Tror jag ska flytta på perennerna som jag satte där förra året och skapa en liten blomstrande oas för bina istället.

Vill du läsa mer om gröngödsling är Fobo som alltid en bra kunskapskälla.  

Helgpyssel

Varje år på trädgårdsmässan har jag stått och fingrat på Runåbergs krukmakare. Men det är som det brukar vara på trädgårdsmässor, efter en timma eller så måste jag belägga mig själv med köpstopp. Och att göra små krukor i tidningspapper verkar pilligt. Speciellt om man har erkänt oflinka fingrar.  Mjölkkartongerna duger nog ett år till.

Så gick jag då en helt vanlig dag förbi ett skyltfönster där de radat upp travar av dessa små krukmakare. En dag när jag dessutom hade lust att "unna mig" något. Jag brydde mig inte ens om att kolla ifall det var samma modell som jag sett förut eller om priset var bra, utan impulsköpte. Bara sådär.

Den funkar faktiskt. Det är inte alls svårt att göra små krukor. Även om det tar tid. Så jag är nöjd. MEN om jag varit sansad så hade jag kollat upp marknaden. Runåbergs är billigare (fast kanske inte så mycket om man måste lägga på porto) och dessutom större. Min krukmakare är rund och deras kantig. Jag tror kanterna fyller en funktion. Jag tror det är lättare att få av själva krukan då. 

Idag pratade jag med min syster, var lite orolig över att jag var sent ute om jag skulle så örter. Hon berättade då att man kan ta sticklingar av i princip alla örter. Helt otroligt. Timjan, rosmarin, oregano, ja till och med basilika tydligen (men det sista tror jag inte på). Det går mycket snabbare att få upp nya plantor av sticklingar än från frö och från en enda planta kan man få nästan hundra nya. Tydligen behövs det bara ett bladpar, men mina oflinka fingrar fixar inte sådant finlir så jag tog mycket mer av mitt nyinhandlade timjanknippe från EkoDirekt. 

Och så ett sista helgpysseltips från en annan blogg - en liten DIY-vattnare till de små veka frösådderna som nu pryder varje kolonists fönsterbräda. Tipset hittar du hos Min Odling

Trevlig Helg!

Stadsodlingstips till dig som inte fått en egen lott ännu

De flesta, kanske alla, fritidsträdgårdar i Stockholm är idag fulla. Köerna till en lott ringlar sig långa. Inte så konstigt med tanke på att vi nu verkligen fått upp ögonen för allt det goda odling i staden för med sig. 

Men för dig som inte vill vänta och kanske vill pröva på ett annat sätt att odla finns det chans att få sätta spaden i jorden redan i vår. Så fort jorden töat upp. Vilket den väl gör i maj någon gång...

I Skarpnäck finns sedan några år tillbaka nu Folkodlarna. De odlar både i matparken i Skarpnäck och även på ett antal lotter i närheten av Skarpnäck. Folkodlarna har massor av erfaret folk och kan erbjuda dig en god start, kunskap, erfarenhet och rutin.

I Bagarmossen vill vi inte vara sämre. Där har vi precis startat något som heter Bagisodlarna.
Stadsdelen har gett oss en 3000 kvadratmeter stor trekant som vi ska få omforma efter eget behag. Det kommer att bli grönsaker och blommor i några lådor till att börja med. Men det som är riktigt spännande tycker jag själv är att det finns planer på att köra permakulturinspirerat och sakta men säkert omvandla detta ganska trista hörn av Bagis till en skogsträdgård. För skogsträdgård är väldigt hett just nu på trädgårdsfronten. Och kommer nog att bli hetare.
Jag har själv, helt emot mina planer, halkat in i Bagisodlarna bara för att jag såg chansen att lära mig något nytt och för att jag vill ta ansvar för min förort och göra den till ett lite bättre ställe att bo på.

Så för dig som redan har en lott, eller för dig som väntar och väntar, ta chansen och kör lite gemensamhetsodling denna säsong. Vem vet, kanske blir du helt biten av denna form av odling? Om inte annat så kommer du garanterat att lära dig massor av saker som du har nytta av sedan, och dessutom så får du chansen att äta egenodlat redan denna sommar!