Höstvandring bland rådjursstängsel och dagstugor

Det finns en massa regler uppsatta kring arrendet och brukandet av odlingslotter i Stockholm. Jag vet inte när man skrev dessa regler, vem som skrev dem eller vad syftet egentligen var. Men jag har märkt att det finns två av dessa regler som kanske borde omförhandlas. För det vet väl även våra politiker; lagar och regler som vi förstår och håller med om följer vi; "gå inte över gatan mot rött ljus du kan bli påkörd", "släng inte plastpåsar i naturen för då förgiftar vi långsamt vår planet". Regler som vi inte tycker har något värde, följer vi inte.

En regel som många odlingslottsbrukare har svårt att fatta är den om staket. Man får inte hägna in sin lott. Kanske är det för att jordplätten bara är till låns? Att vi arrenderar? Eller är det för att vi ska finnas till allmän beskådning, liva upp flanörerna i vår omgivning?
Glömde de bort att vi bor i Stockholm - rådjurens huvudstad. Dessa marodörer kan förstöra flera månaders hårt arbete på mindre än en timma. Och så står vi där utan grönsaker. En del koloniområden är friskt upproriska. Jag besökte ett sådant område idag. Lotterna är som stora kaninburar och det är jättefint. Som flanör blev jag defintivt upplivad, men som rådjur hade jag inte haft en chans att komma åt maten. Odlarna på det området var till och med så fritänkande att de hade små växthus som inte hade monterats ned inför vintern (ajabaja enligt Reglerna) och vackra träd kunde också skådas (tydligen är även träd ett stort "nono" enligt Stadgarna)

Hönsnätet är osynligt men inte den fina grinden

Detalj från annan sagogrind

Smart växthus

Vackert växthus

Ett träd för trollen

Min utflykt gick vidare till ett Snösätra Norra. Här fanns det inga gigantiska kaninburar utan istället var det den andra omdiskuterade Regeln man inte riktigt följde. Den där Regeln som säger att man inte får ha något med permanent tak, väggar, golv och dörr på en odlingslott. 
Snösätra Norra är ett underbart område. Inbäddat i en liten dal mellan träden. Tydligen har man fått dispens från regeln om byggnader på odlingslotter. I alla fall om dagstugan, eller skjulet, är byggt innan 1999. 
I England har nog de flesta odlingslotter "a shed", men här i Sverige får vi absolut inte ha något som man kan krypa in i när det plötsligt börjar regna eller där vi kanske skulle kunna låsa in våra kaffekoppar. 
Jag vet inte om politikerna är rädda att folk skulle börja bo på odlingslotterna. Rädsla kan vara en stark kraft. Men tänk om det istället är så att det är de mest entusiastiska odlarna, de som tillbringar en hel dag på sin lott, som också är de som har behov av ett litet skjul att krypa in i ibland. Tänk om ett skjul faktiskt kan vara odlingsfrämjande.

Skjul och odling

Stram, svart elegans

Spets i fönstret

Givetvis representerar jag inte Pungpinans styrelse på något vis alls vad det gäller de här betraktelserna om stängsel och skjul!