Spaljerade äppelträd

Förr i världen bemästrade den trädgårdsintresserade konsten att spaljera. Det finns massor av kloka och vackra sätt att hantera träd och buskar på liten yta. Skörden blir kanske inte större men ett spaljerat äppelträd gör det åtminstone möjligt att få både äpplen och grönsaker på en liten odlingslott.
   Alltså var detta något som rekommenderades kolonister på trettiotalet. 

För mer tips om hur man underhåller en spaljé klicka här!

Är det inte på tiden att vi kör lite retro och äppelrenässans, bereder en plats för spaljéns come-back i koloniträdgårdarna? Speciellt som äpplen rent allmänt verkar ha fått ett lyft av det nya intresset för äppelmust. 
   Själv har jag nu gått min första kurshelg i ekologisk trädgårdsodling och brutit min livslånga skräck inför trädbeskärning och är sådär entusiastisk som bara den nyfrälsta nybörjaren kan vara.

Jag har långt ifrån koll på hur man beskär ett träd. Det är många faktorer som ska vägas in, skott som kan växa både hit och dit, men jag tror ändå att det är möjligt och jag vet att en låg häck av äpplen skulle vara en otroligt vacker inramning till mina grönsaksland. Blir jag orolig för att trädrötterna ska störas är det ju bara att se till att jag odlar grönsakerna på höjda bäddar. 
   Varenda kvadratmeter kan utnyttjas och som bonus kan du få använda ord som "kordong" och initierat tala om "fruktved" istället för blomskott. 

Billigast blir det att skaffa några ettåringar utan grenar. Här bör man välja B9 som grundstam och någon svagväxande sort på den - annars sprängs spaljén!     
   Man börjar med att klippa tillbaka stammen till ca en halvmeter ovanför markytan och är noga med att klippa där det finns fina skott som kan skjuta ut i motsatta riktningar (den riktigt kloka kanske börjar med att plantera trädet...)
   Ett skott ska styras upp och de andra åt sidorna, försök att få sidoskotten så horisontella som möjligt. 
   På hösten binder man till slut ner sidoskotten helt horisontellt mot spaljén och då har man byggt första våningen.
   Sedan är det dags att toppa toppskottet en gång till och på så vis bygga upp våning två.

Jag slänger in lite bilder här från en trettio år gammal bok jag lånat på biblioteket, Konsten att beskära buskar och träd av C. Brickell

OBS - det här är ingen instruktionstext, mer en illustration över att det faktiskt går att bygga sin egen äppelspaljé. 
Om man vågar och har tid. 
Det finns förstås även färdigspaljerade äppelträd att köpa men då kostar de bortåt en 600-700 kronor och det är ganska mycket pengar. 

Fast först bör man nog gå en beskärningskurs. Så att man lär sig hur träden tänker liksom. Jag har inte hittat någon kurs i Stockholm just nu, men det borde finnas. Ett ställe som det kan löna sig att hålla koll på är nog Rosenhill, för de har haft kurser förut, senast i höstas, och kanske blir det en aprilkurs i år också.


 

Föreningsnytt

Pungpinans startskott för odlingssäsong 2013 gick på årsmötet den 17 februari. Som vanligt var det blott en blygsam skara medlemmar som tagit sig till mötet.  Årsmöten är inte precis någon glädjefest med alla regler och rutiner som måste följas för att allt ska vara giltigt och att det är nog lika dålig uppslutning i de flesta föreningar idag. Det är synd, för det är viktigt att vara där om man vill påverka hur en förening ska arbeta tillsammans.
   Nåväl, vi tog oss igenom årsmötet och lyckades rösta fram en nästan helt ny styrelse samt ta beslut om att i år ska vi inleda vårt miljödiplomeringsarbete.

Den nya styrelsen består av:
   Monica som är vår ordförande och har odlat på Pungpinan sedan 2000. Hon odlar helst blommor och gärna då perenner eftersom hon enligt henne själv är en ganska lat odlare.
   Pungpinans kassör Reazul har varit med i styrelsen flera år och
odlat ännu längre. En riktig Pungpineveteran som är stolt över sin vackra kompost och gillar att prova olika saker från år till år. Dock har han också noterat att hur flitig han än är på våren så har naturen återtagit hans lott framåt hösten igen...
   Conny fick en lott i höstas men han har odlat på Pungpinan förut. Då var han kungen av squash och kunde förse hela vänkretsen med denna gröda. Annars gillar han basgrejer som potatis, morötter och mynta. Conny kommer att vara vår ”handyman” och ansvara för bland annat vattnet.
   Ida är vår nya sekreterare som ser till att allt dokumenteras. Hon har odlat hos oss sedan 2011 och gillar att odla sådant som man kan äta. Extra förtjust är hon i bönor, och kanske är hon till och med lite extra extra förtjust i bondbönor
   Rose-Marie hade en lott 2011 och nu har hon kommit tillbaka till Pungpinan, fast på nytt ställe. Hon vill odla både blommor och sådant man kan äta. Av det ätbara gillar hon framförallt att odla rotsaker. Rose-Marie kommer att ha hand om medlemsregistret och den allt längre kön till Pungpinan
   Katja har odlat på Pungpinan sedan 2007. Hon gillar inte åkerfräken och tror varje vinter att hennes lott nästa säsong ska förvandlas till en fransk köksträdgård, det vill säga en vacker blandning av blommor och grönsaker. Kanske lyckas hon med detta under 2013. Katja kommer att vara
studieansvarig och håller även i Pungpinans bloggande hemsida.

Vad gäller vårt miljödiplomeringsarbete så kommer Katja att jobba med det tillsammans med Peter Platesjö. Vi återkommer med information om vad detta kommer att innebära så snart som möjligt.

Och alla ni som vill behålla er lott - glöm inte att se till att hela avgiften om totalt 700 kronor är inbetald till vårt PG konto 320665-3 senast 1 april. 

Nya styrelsen har redan hunnit sammanträda. Då beslöt vi att ha årets första städdag lördagen den 11 maj. Som vanligt kommer vi att bjuda på fika och lotta ut böcker och fröpåsar till de som dykt upp.  
   Så boka redan in nu den 11 maj. Besked om exakt tid och var vi ska samlas kommer senare.

Vi har i dag ca 56 personer som står i kö till Pungpinan och endast 5-6 lediga lotter. Vi kommer dock inte att dela ut några nya lotter förrän snön har smält, det vill säga i april någon gång.

Och så lite medlemserbjudanden. 
I vår mejlkorg har det kommit ett erbjudande från Frökungen. De erbjuder upptill 15% rabatt på sitt frösortiment till våra medlemmar. Ange kod kolonilott i kassan.
   För den som läst senaste numret av Koloniträdgården såg ni kanske att även Klostra erbjuder kolonförbundets medlemmar rabatt, närmare bestämt 15% på köksträdgårdsplantor vid beställning senast 15 mars. Efter 15 mars får man 5% rabatt. Där ska man ange kod kolonin2013 i kassan. OBS - det är alltså bara plantor man får rabatt på här. 

Den njutbara trädgården är den ätbara trädgården

Förra våren blev jag frälst av tv-serien Den njutbara trädgården, även om jag måste erkänna att jag också blev lite irriterad på hur den rödhåriga Alys Fowler liksom svävade fram bland grönsakerna likt en överjordisk trädgårdsgudinna.

Men ändå, jag gillade idéerna så när jag hittade hennes bok Slow Gardening: lustfyllda projekt för den medvetna odlaren på biblioteket plockade jag med den hem. Även om, återigen, undertiteln kanske är lite väl pretentiös för att vara i min smak. 
   Att jag då, trots allmän februarigrinighet väljer att blogga om denna bok beror på att den är läsvärd. Både för oss som har odlat ett tag och kanske ännu mer för alla våra nya odlare på Pungpinan.

Hennes odlingsfilosofi passar in på kolonilivet: trädgård är något man gör, inte något man köper. Man behöver inte spendera en massa pengar för att få en fin trädgård. (...) Det är vägen, inte målet som är viktigt. När du gräver lite, sår och planerar en liten bit, skördar ofta och inte gör allt på en gång, arbetar du med naturen samtidigt som den arbetar för dig.

Mycket av texten går ut på att arbeta med naturen; att odla är inte krigsföring mot insekter och ogräs, det gäller istället att förstå hur naturen fungerar och använda sig av den kunskapen.
   Alla som fått, eller kommer att få, en ny lott hos oss rekommenderar jag därför att läsa avsnittet om täckning av ogräs. Täck ogräset istället för att försöka gräva upp det de första säsongerna. Skynda långsamt helt enkelt.

Det var inte en bok som jag läste från pärm till pärm. Men den innehöll intressant information om till exempel jordar och jordprov (kul för oss som är informationsgiriga) och även bra tips på enkla grönsaker, örter och blommor för nybörjaren. Jag är faktiskt inte är helt pigg på att lämna tillbaka boken till biblioteket, trots att boken, liksom tv-serien, var fylld av bilder på den svävande Alys. Kanske att jag köper mitt eget exemplar trots allt.

Jag måste också erkänna att jag kollat på tv-serien igen, många gånger, tack vare Youtube. På engelska heter serien Den ätbara trädgården (the edible garden) vilket jag tycker är ett mycket bättre namn. Njutning kan vara så många saker, men i det här fallet handlade det om att kunna äta sin trädgård. Och det är väl det vi som har odlingslotter vill kunna göra.
   Det var bra att kunna se om alla avsnitt i lugn och ro. Ärtorna som jag sådde fick jag idén till därifrån, det var en bra idé, alla grodde och de var jättegoda dessutom. 

Lägger in youtube-länkar här till de olika avsnitten. Mycket nöje!

       

Frösådd och ljuskraft

Första frösådden för i år är nu avklarad, chilin måste i jorden och det har även blivit en tidig start för tomater, basilika, vildfänkål och svartkål. Persiljan står på tur men jag hade ingen hemma av den italienska jätten som förhoppningsvis ska fylla vår lott och våra magar i år.

Tidigare år har jag levt på hoppet. Hållt tummarna för att ljuset ska tränga igenom mina smutsiga februarifönster och ge fröerna kraft. 

Bilden är lånad från bloggen Leva Grönt

Men icke i år. Nej, nu tänker jag göra rätt. 

Växter behöver ljus för att växa lika mycket som vi behöver ljus för att se. Fast de behöver ännu starkare ljus än vad vi gör. Överleva kan de ett tag på en sisådär 700 lux (lite mer än vad man har i ett vanligt kontorsrum) men för att växa behövs minst 5000-6000 lux (vilket är ungefär vad vi får en molnig sommardag). 

Återigen handlar det om fotosyntes; hur ljus, vatten och koldioxid hjälper växten att producera socker som den får växtkraft av. Utan ljus, ingen kraft. Istället blir det långa, vingliga, bleka plantor som får kämpa för livet den dagen de planteras ut. Ett av de bästa sätten att mörda en växt är just att strypa ljustillförseln - det skrev jag om i mitt ogräsinlägg för ett par somrar sedan.

Så jag har lyxat till det. Köpt en så kallad odlingsstation från Wexthuset. Den var inte direkt billig. Är ganska ful. Och det känns liksom inte alls lika fiffigt och puttrigt som när man snickrat ihop något själv. Men den var lätt att montera och jag tänker att den nog blir vacker i mina ögon när det gröna väl börjat spira. 

I år har jag prövat min systers latmajatips. Vanlig jord i botten och såjord på toppen. Fröna får gro i den magra såjorden och sedan kan rötterna leta sig ned till den lite mer näringsrika planteringsjorden. På så sätt behöver man inte omskola lika tidigt. 
En riktig rolig överraskning fick jag också när jag öppnade påsarna från Franchi fröer, de innehöll mångdubbelt fler fröer än mina svenska påsar. Återstår att se om grobarheten också är god. 

Däremot struntade jag i månen och sådde fruktgrönsaker när man egentligen bara ska så bladgrönsaker - må inte gudarna straffa mig för detta.....  

Multifunktionella blommor

Har man bara en liten odlingslott på 100 kvadratmeter gäller det att utnyttja ytan maximalt.
Usch, det där lät som trist ekonomistiskt tänkande men sanningen är ju att förutsättningarna är helt andra för oss än för den som sitter med en flera tusen kvadratmeter stor trädgård.

Jag gillar blommor. Jag blir glad av blommor. Nästan lycklig. Det skulle inte vara några problem för mig att fylla hela lotten med blommor. Men det går inte om man vill ha en varierad och god kost. Och det vill jag. Grönsaker är också vackert. Såklart. Och finare blir de tillsammans med blommor.

I år har jag hittat två, för mig, nya blommor som är användbara. De fanns hos Lindbloms frö som verkar vara en väldigt intressant fröfirma. Många ekofröer, bra beskrivningar och som bonus använder de sig av de latinska namnen (latin är jättebra för då kan man till exempel även söka information på andra språk och veta att det är rätt växt man läser om). 

Så i år ska jag odla en ekologisk opiumvallmo (papaver somniferum) och spara frökapslarna så att jag kan ha eget vallmofrö på brödet. Mums.
Jag ska även så en doftande lupin (lupinus pubescens) eftersom den också fungerar som gröngödslingsväxt och alltså förbättrar marken. Vilken lyckoträff! (bilderna har jag lånat från Lindbloms)

Andra dubbelarbetande blommor som borde finnas på varje lott är:
Tagetes för de är avskräckande på nematoder (otäcka små varelser som kan borra in sig i rötterna på de andra växterna). Jag vet, tagetes anses som en tantblomma men tanten gjorde ju come-back i Sverige förra året.
Ringblommor som är allmänt förvirrande för de flesta insekter och faktiskt de enda som lurat rådjuren hos mig. Dessutom kan man väldigt enkelt göra egen fantastisk ringblommesalva helt utan konserveringsmedel och parabener - häpp!
Blomsterkrasse som både kan dra åt sig alla bladlöss som kommer på besök och dessutom går att äta. Som grädde på moset sägs krassen kunna förbättra smaken på rädisor, kål och gurkväxter. Fin i vasen hemma på köksbordet är den också.

Det finns såklart många många fler blommor som är bra att ha på en lott. Till och med rosen kan användas till mer än bara tittgodis. Jag vill lära mig mer. Så om någon har bra idéer att dela med sig av - lämna gärna en kommentar.  

Att odla enligt månen

Förra sommaren frågade Inger mig om jag odlade efter månen. Jag kände mig som ett frågetecken. Inger som är veteran på Pungpinan och gillar biodynamisk odling förklarade att det var viktigt att följa månens faser om man ville vara säker på att få en god skörd.

Överkurs och lite galet tänkte jag.

Men nu när jag fick mina italienska fröer så hade de även skickat med en liten månkalender som present. Kalendern var söt så jag beslöt mig för att göra lite efterforskningar. 

Att odla enligt månens faser i enkel version innebär att man tror att månens påverkan på gravitationen och tidvattnet också påverkar hur mycket vatten och växtkraft fröna får när man stoppar dem i jorden. Därför sår man olika saker vid olika tidpunkter beroende på hur vattnet antas stiga i jorden (okay, det här är nog inte rätt termer men jag är ingen expert)

Första kvarteret av månen är när månen är ny, då stiger vattnet som mest och det är den tiden man ska så bladgrönsaker som sallad, spenat och kål.

Andra kvarteret är från halvmåne till fullmåne, då ska man så grönsaker som bildar frukter som tomater, bönor och squash.

Tredje kvarteret är fullmånen, då ska man så eller sätta rotgrönsaker som morötter, rödbetor och potatis.

Fjärde kvarteret är perioden mellan fullmånen och nymånen, då är det mörkt. Så ingenting, istället ska du rensa ogräs eller ta en paus!

Det finns givetvis folk som svär på att detta fungerar. Det finns folk som inte blir stressade av ännu en sak att tänka på utan som hävdar att det hjälper dem att planera sin odlingssäsong. Själv kunde jag ganska snabbt konstatera att Beda-dagen den 27 maj (alltså dagen för att så bönor) infaller under rotfruktsfasen detta år, voine voine, genast blev jag stressad. 

Kanske fungerar metoden, men det har jag inte lyckats hitta någon forskning om. Däremot har jag hittat appar att ladda ner för den som vill hålla koll på månen via sin telefon!

Själv tror jag på den mänskliga faktorn. Lägger du ner så mycket tid och kärlek på dina odlingar att du har koll på månen då har du nog också koll på allt annat, som jordmån, gödsel, vatten och ogräs. Fast jag erkänner att det skulle kännas roligare att tro på månen. 

Vill du ändå höja hippiefaktorn på din köksträdgård får du här en länk till månens faser

När Lena Israelsson själv får välja

Om Lena själv fick välja skulle nog inte Pungpinans lotter vara insvepta i snö som de är på bilden. Men trots snön är det dags att börja planera inför våren och sommaren. Den kommer. För det gör den alltid. Även om det inte känns så just nu. 

I slutet av januari ordnade odlarnätverket SoS en föreläsning med Lena. Själv kunde jag inte vara med men vår utsände spejare Mia från föreningen gjorde sitt bästa. Hon klottrade och skrev likt en ivrig bäver och nu har jag gått igenom hennes anteckningar.

Så lystring alla odlare, det här är Lena's Selection 2013 (och om vi missuppfattat någon sort ber vi så hemskt mycket om ursäkt)

Tomater: Mei wei (Runåbergs), Garderner’s Delight (Impecta), Ciliega (Lindbloms frö), Sungold (Weibulls, Lord Nelson)

Chili: Hot lemon (Runåbergs)

Arvesorter Bönor: Arnes bondböna (kan vi inte hitta!), Signe kokböna, går att beställa direkt från odlaren i Blekinge, ring Nils-Börje Nilsson på telefon 0457-80625, det har jag gjort och han var hur trevlig som helst)

Kok/störböna: Borlottibönan (finns hos de flesta fröfirmor)

Sockerärtor: Märta (kulturarv hos Impecta), Carouby de Maussane (Impecta)

Gurkor: Vert Petit de Paris, Suyo Long, Arboga vit (alla hos Runåbergs)

Sommarsquash: Costata Romanesco, Tromboncino (båda hos Runåbergs, finns även en sort som liknar Trombocino hos Gourmetgarage och det är  tydligen en italiensk squash)

Vintersquash: “Potimarron” sa Lena men våra efterforskningar pekar mot att den också kallas för Uchiki Kuri (Impecta, Lindbloms, Runåbergs), Kroshka var en annan god vintersquash enligt Lena (Runåbergs)

Blad: Mizunakål (hos de flesta fröfirmorna, leta i deras asiatiska sortiment), Amarant Hopi Red (Runåbergs)

Huvudsallad: Yugoslavian red (Impecta)

Plocksallad: Merlot (Runåbergs, även Impecta har en Merlot som är en Bataviasallad, den hos Runåbergs är rödare)

Persilja: Gigante d’Italia (Impecta, hos Gourmetgarage och Lindbloms finns det ekofrön av denna, även Runåbergs har en italiensk jättepersilja)

Mangold: Bright yellow (Impecta och Lindbloms fröer)

Trädgårds portlak ‘gul’ (Impecta)

Rödbeta: Forono (Impecta och Lindbloms, de senare har ekofrön till denna beta)

Salladscikoria: Sugar loaf lät det som om Lena sa, våra efterforskningar pekar mot "Pain de Sucre" hos Runåbergs och möjligen Sallatscikoria hos Impecta (tänk om de kunde vara lite noggrannare med de latinska namnen!)

Grön bladmynta ‘Shiso’ (hittar bara den röda hos Impecta, den gröna var det någon som sålde frön av på Tradera….)

Spetskål (finns hos de flesta fröfirmor), men Lena nämnde också särskilt sorten “Kalibos” som finns hos Impecta.

Sibirisk bladraps tipsade hon också om,men hos fröfirmorna heter den “Grönkål Red Russian” (Impecta, även Runåbergs har en Red Russian som kanske är samma sak)

Svartkål sa Lena för det är ju så vi kallar den, i äldre grönsaksböcker heter den palmkål men egentligen är det en grönkål med namnet "Nero di Toscana" och den finns hos de flesta fröfirmor idag

Och för den som vill odla druvor tipsade hon om staketdruvan “Zilga” som tål rejält med minusgrader!

Hon nämde också potatisen "Sarpo Mira" som är resistent mot bladmögel och brunröta, hipp hipp hurra! Håll utkik efter den när ni ska köpa sättpotatis eller titta in på Larsvikens webbshop (de var uppe på Trädgårdsmässan förra året). Just nu verkar allt vara slutsålt men det är väl för att de inte börjat sälja ännu kanske? 

Lena ville även att vi alla skulle komma ihåg att hålla tomater och potatis långt ifrån varandra, detta hemska mögel som de kan smitta varandra med är ett av de största problemen på våra lotter. Har det väl kommit i jorden tar det år att bli av med. Men mer om det en annan gång. Just nu är det bara positiva tankar som gäller för att överleva februari.

Glöm inte heller Pungpinans årsmöte, 17 februari klockan 12 i B-salen på Skarpnäcks Kulturhus. Viktigt som vanligt att så många som möjligt kommer.