Lerjord och gul sötväppling

"Tyngden, trögheten och det kompakta motståndet visar sig på många sätt i hennes temperament. Eftersom hon är måttligt road av snabba förändringar får jag på våren vänta länge innan hon torkat upp och tagit del av värmen så pass att fröna kan stoppas ner. Ett plötsligt regn har hon också svårt att ta till sig. Regnet kan inte tränga ner och blir liggande ovanpå vilket får ytan att slamma igen och bli tät. Några dagars torka på det och den nysådda trädgården liknar mest ett krackerlerat betonggolv." (ur Rosendals Trädgård av Lars Krantz)

Känns det igen? Jag tror de flesta odlare i Stockholmstrakterna har svurit över lerjorden. Kanske är det därför som så många har valt att odla i pallkragar och fylla dessa med köpejord istället.

Men när lerjorden fungerar så är den underbar. Fylld av godheter. Mycket givmildare än den snåla sandjorden. Det gäller bara att hitta sätt att domptera hen. Själv har jag tillfört så mycket kompost jag kunnat, och gödsel med mycket halm i. Och nu har jag lärt mig ett annat trick som jag givetvis måste berätta om. 

Vissa gröngödslingsväxter har väldigt djupa rötter. En av dessa är den gula sötväpplingen. Låter som en rar fågel tycker jag. Den andra är lusern, mer känd som blålusern. Och en tredje är lupinen som jag skrev om tidigare. Det fina med deras djupa rötter är att de dels kan transportera upp mineraler från djupet dit rötterna från våra vanliga klena grönsaker aldrig når, och dels bildar dräneringskanaler med dessa djupa rötter. De kan alltså hjälpa oss att tämja lerjorden.

Så har du ett hopplöst hörn i din lott låt den gula sötväpplingen och den blåa lusernen få ta över ett par säsonger. Släng in lite ettårig lupin också. De dränerar, fångar upp mineraler, ger massor av mat till våra pollinerare och bladmassa som kan myllas ner igen i den styva lerjorden. Det är vad vissa skulle kalla en win-win situation. Hos Impecta hittar man dem under krydd- och medicinalväxter, för både sötväpplingen och lusernen är gamla kulturväxter. 

Jag har själv en ganska stor hopplös yta. Tror jag ska flytta på perennerna som jag satte där förra året och skapa en liten blomstrande oas för bina istället.

Vill du läsa mer om gröngödsling är Fobo som alltid en bra kunskapskälla.