måndag 19 augusti 2013

Grönsaksfly på tomaterna

Igår hade jag lyxen att få lyssna på Sveriges mest inbitna växtskyddsfanatiker, Maj-Lis Petterson. Från halv nio till klockan fem pratade hon non-stop om alla de hemskheter som kan drabba en odlare. Vi hade blivit ombedda att ta med prover på något som vi undrade över, själv plockade jag med ett par av mina tomater som verkade ätna på ett märkligt sätt.

Grönsaksfly, svarade Maj-Lis utan att tveka så mycket som en millisekund. Tydligen ett väldigt vanligt problem för den som odlar i växthus. Och det gör ju jag denna säsong. Tomater och paprikor tillhör favoritmaten. Det är larverna som tuggar i sig allt de kommer åt. De börjar med bladen längst ned när de är små och äter sig sedan uppåt. Alltså bör man som tomatodlare ha uppsikt på de nedre bladen för att upptäcka en larvinvasion i tid. De gillar att arbeta i skugga så ofta ser tomaten fin ut från framsidan, men när man vänder på den kan den vara alldeles sönderäten.

Jag har massor av tomater, hinkvis, och bara några enstaka som är angripna så jag tror inte att jag kommer att bry mig om att jaga dem. Det enda som hjälpte här var tydligen biologisk bekämpning. Något som kallades för LARVskydd och som sprutas på plantorna. En cirka 180 kronor trodde hon att det kostade för minsta portionen. 

Larven som ätit på mina tomater ser förmodligen ut såhär:

Maj-Lis rekommenderade för övrigt att man alltid ska knipsa bort allt som ser angripet ut, minsta lilla blad vid minsta lilla misstanke, då kan man hålla eventuell smitta eller skadedjur under kontroll. Varenda larv ville hon döda också, hittar vi dem i odlingarna så är de där för att äta upp våra grödor. Tre larver var undantagna: nyckelpigans, blomflugans och nätstingssländan. 
Ska leta reda på bilder av dem senare. 

tisdag 30 juli 2013

Täckodling - utflyktstips

Pungpinetäckodling in action
Vi har en seriös täckodlare på Pungpinan och flera wannabes. Själv tänker jag en del på det men är dålig på att samla gräsklipp och dessutom tycker jag att svart jord är vackert. Vilket ju är fel fel fel såklart.
Kanske nästa år att även jag börjar täcka. Fast jag tycker ju att det är ganska kul att gräva också. Ännu mer fel. 


För den som har tillgång till bil och är sugen på att se intensiv täckodling i praktiken kan man besöka Börje Remstams trädgård den 11 augusti. Remstam verkar vara något av ett orginal, min ekologiska odlingskurs var där och tittade för ett par helger sedan. Själv missade jag besöket men flera av kurskamraterna sa att det var jätteintressant, någon skulle till och med åka tillbaka nu när det är öppen trädgård. Kanske även jag tar mig en tur dit. Tydligen kommer Remstam på TV senare i år, eller nästa år, jag har glömt vilket bolag som skulle vara där och filma.

All information om de öppna trädgårdarna hittar ni här:
http://besokstradgardar.se/
(det är alltså trädgård nummer fyra som täckodlar)

Och Börjes egen hemsida finns här:
http://www.remstam.se/ 

I övrigt är jag mer intresserad av Gunnebostängsel, stora lås och hagelbössor just nu eftersom någon idiot har tagit mina två italienska marmeladpumpor som stod på tillväxt. När man har planerat något sedan februari och sedan ömt vårdat denna lilla specialplanta i flera månader då vill man mest göra tjuven väldigt väldigt illa. Det låg en häcksax med orange skaft också slängd på lotten. Vet inte om den tillhörde tjuven eller om den var tjuvgods. 

lördag 13 juli 2013

Pungpinans potatisskola - del tre: bladmögel?

Att det ska vara så svårt att skilja det ena angreppet från det andra. Bladmögel är jag numera väldigt nojig över. Jag förlorade alla mina frilandstomater till dessa små monstersporer förra sommaren. Nu börjar det hända saker med potatisbladen på Pungpinan, jag går runt och spanar, hos några är de friska och gröna, hos andra finns det fläckar av mer eller mindre oidentifierbart ursprung för en potatisamatör som jag själv. Mina förodlade Amadine fick små fläckar för några veckor sedan.


Så jag tog en bild med mobilen och mejlade till vår snälla lärare på den ekologiska trädgårdskursen. Om du också har märkliga fläckar på dina blad så får du hans svar här:

Kan vara ett begynnande angrepp, men behöver inte vara det. Om du börjar och hitta angrepp på själva stjälkarna oftast på de yttre sidogrenarnas infästning (grenveck) så är det mer tydlig indikation på bladmögel. Jag brukar av hygieniska skäl dock rensa bort de blad som ser ut som på bilden. Om du har det mer spritt i odlingen och i synnerhet om hela bladsställningar börjar vissna så tar jag bort all blast som är angripen, eller om jag skördat och är nöjd med potatisens storlek så tar jag bort all blast i landet. Var noga med att ta blast som har angrepp direkt ner i en sopsäck. Håll inte på och vippa runt med det du har i näven medan du plockar ett större knippe utan stoppa var och en du tar direkt ner. Sedan får de gå i soporna.

Jag hade tur, alla knölarna var färdigvuxna, fina och stora och supergoda, så utan att vifta för mycket med blasten åkte den rakt ned i en sopsäck. Det är nog hopplöst att odla potatis på ett koloniområde utan att åka på smittan. Och om man låter den breda ut sig bland bladen så tar den sig ned i knölarna också, då blir de giftiga och helt oätliga:( 

Bilden nedan har jag lånat från nätet. Som skräckinformation för den som aldrig sett en drabbad potatis (ungefär som bilderna de visade i skolan för att man inte skulle börja röka eller snusa...).













lördag 29 juni 2013

Snigelskrämma

Och om inte getter i trädgårdslandet funkar så finns det fortfarande snigelgift att hämta i våra bodar. På vissa delar av Pungpinan är det mycket sniglar, på andra mindre.

tisdag 4 juni 2013

Bönan Signe är i jorden

Till slut var jorden så varm att jag vågade så mina bönor. En av sorterna har jag extra höga förväntningar på, Signe heter den, precis som min dotter och min mormor. 


Jag är ganska lättförförd av texter. Om Israelsson skriver "idag har (jag) ätit kokbönan 'Signe' och den är så god att den överträffar det mesta jag ätit i bönväg", ja, då letar jag rätt på telefonnummer till mannen i Blekinge som säljer denna arvesort och beställer en påse. När Programmet för odlad mångfald vände ut och in på hela Sverige i jakt på gamla sorter som bevarats av envisa odlare hittade de nästan 200 olika sorter. Tjugo av dessa sorter var kokbönor och Signe vann med motiveringen "Vacker, mild och god i smaken men en fin balans mellan det salta och syrliga". Så mina förhoppningar om en festmåltid på Signe är stora.

Fast det verkar finnas ett kompakt motstånd mot bruna bönor i Sverige. Alla som jag erbjudit en portion frö har svajat med blicken och mumlat något om "bruna bönor med fläsk...nej....barndom....inte gott....". Jag vacklade själv när jag såg att Signe var brun. Men jag vet att färska kokbönor är supergoda om de tillagas på rätt sätt. Alltså inte traditionellt svenskt....

Jag återkommer med kokbönsrecept någon gång i september. När de är klara för skörd. För givetvis har jag även rätt många löpmeter Borlottibönor också. Om de nu gror alltså. Och inte blir uppätna av rådjuren. Det är mycket som kan hända på tre månader....

fredag 17 maj 2013

Filmtips: Inte bara honung

Aldrig trodde jag att det skulle vara möjligt att sitta still i en och en halv timma och titta på en film om bin. Men det är precis vad jag gjort. Filmen kändes till och med för kort. Jag ville ha mer. Se mer. Lära mig mer.

Filmen är vacker och viktig. Den visar vilken fantastiskt komplicerad och intrikat organism ett bisamhälle är. Det är hisnande och häpnadsväckande för en urban människa. Samtidigt berättas historien om hur vår storskaliga vinstmaximerande jordbruksutveckling långsamt håller på att ta död på allt naturligt liv. Och kanske oss själva. Dramaturgin är utmärkt. Vi får möta både de goda och de onda. 

Det är inget att orda mer om egentligen. Gå och se filmen. Bara gör det. Den visas både på Folkets Bio (Zita) och SF (Victoria) så det finns inga ursäkter.

More than Honey - Markus Imhoof (Official Trailer) from CIBER Science on Vimeo.

lördag 11 maj 2013

Städdag i solen

Jag vet inte hur många föreningar som har frivilliga städdagar. Besökare från andra koloniområden har blivit förvånade över detta, kanske rent av chockade över att folk kommer utan hot om straffavgift.



Men på Pungpinan funkar det. Trots att vi lagt årets städdag mitt i Kristi Himmelfärdshelgen så dök 60 lottägare upp och många med partners och barn dessutom. Med andra ord hade styrelsen underskattat antalet hungriga munnar. Ärligt talat var det jag som underskattat det. Max 50 munnar trodde jag att vi behövde mätta.

Förutom att vi rensade ogräs och utökade "el sophögos" omkrets hanns det även med lite information från Snigel-Jonas och Miljö-Peter.
För er som inte var där kan jag berätta att det nu finns snigelfällor och snigelgift i våra bodar. Läs på lappen som Jonas har gjort i ordning om du är osäker och gillra sedan några fällor på din lott så kanske vi får ha vår sallat i fred i år.
Peter delade ut en enkel enkät om hur vi hanterar vår miljö. För att påbörja arbetet med miljödiplomeringen behöver vi veta hur läget är idag. Så om Peter, eller jag, dyker upp vid din lott och viftar med denna enkät, fyll i!


Vi hann även med att åka ett par svängar till Plantagen och hämta ekologisk jord till alla som beställt. Yrkesodlarjord står det på påsarna, vi hoppas att det blir stora skördar hos dem som köpte jord för den var inte billig. Det som är så bra med de här dagarna är att man får en chans att prata med varandra, bland annat fick vi tips om en bonde ute vid Järna som tydligen kunde leverera ekologisk jord direkt till lotterna om man sambeställde. Så det ska vi undersöka till nästa år. 

Och så var det lotteri förstås, både av odlingshandböcker och fröpåsar :)

Om ni gillade morotsröran så finns receptet här

Renskrapat bord


 

 

torsdag 9 maj 2013

Pungpinans potatisskola del 2

Efter tre veckor hade de förodlade potatisarna utvecklat jättefina rötter. Väldigt många rötter till och med. Och då var det dags att plantera dem. 

De sätts på samma djup som vanligt, det vill säga ca 15 cm, och med samma avstånd, 30 cm mellan plantorna och 60 cm mellan raderna. Enligt vår lärare så är det ingen idé att snåla med utrymmet och tro att man ska få mer potatis. Står de för nära så blir det inte speciellt många knölar på plantorna. Problem med att kupa får man också.


När man placerat ut potatisen är det bara att fösa över jorden igen. Allt görs alltså precis som vanligt med den enda skillnaden att man måste hålla koll på frostläget. Verkar det bli kallt är det bra att lägga en fiberduk över blasten. Det är dock ingen katastrof om lite blast stryker med. Tror jag.



Bilderna är från kursen men jag har självklart gjort detta även på Pungpinan. Vi får se om vi lyckas skörda våra Amadine till midsommar...

Pungpinans potatisskola del 1

Pungpinans potatisskola del 3

tisdag 7 maj 2013

Städdag 11 maj

Styrelsen hoppas att alla odlare som är hemma denna helg dyker upp på vår gemensamma städdag. Vi har ett digert program planerat med fokus på ogräs, miljö och kompost.
Vad är detta för larv undrar jag


Samling klockan 10.00 vid A-huset (det som ligger vid parkeringen).

Vi kommer att framförallt ge oss på ogräset som växer i gångar och även lite utanför själva området. 
Den som har frågor eller problem med sin lott får också chansen att lösa dessa tillsammans med styrelsen. 

Klockan 12 plockar vi ihop våra hackor och äter lite lunch. Vi kommer att grilla traditionsenligt - i år blir det lammkorv och vegkorv och ett par grönsaksröror till detta. Kaffe och kaka ska vi nog också få ner.

Klockan 13 ungefär tänkte vi prata om den kommande miljödiplomeringen. Eventuellt får vi gäster som hjälper oss med detta - annars kör vi själva. Bland annat vill vi höra hur många som är intresserade av att vara med i ett kompostprojekt. Under dagen kommer Peter och jag också att gå runt och dela ut enkätblad som handlar om miljöfrågorna.

Snigelsnack blir det också någon gång under dagen.

Leverans av ekologisk yrkesodlarjord är även det inplanerat. Som ni har märkt är jorden något dyrare än de vanliga säckarna, men ska föreningen köpa in så måste det vara ekologiskt. Det är dessutom den bästa jorden på marknaden. Den som har beställt jord måste se till att hen har pengar med sig, vi åker och köper jorden först när vi ser att alla som ville ha är där och har kontanter att betala med.

Sista chansen att slänga skräp på vår inte helt miljögenomtänkta skräphög blir denna helg. På måndag hoppas vi stadsdelen kommer och hämtar "el sophögo" som den numera döpts till:) 

torsdag 2 maj 2013

Tips till alla er som ska få en lott denna helg

På söndag kommer det blivande lottägare till Pungpinan, hela 11 lotter är lediga. Några är i jättefin form, uppgrävda och fria från ogräs, bara att köra igång. Andra är inte så uppgrävda, och inte så jättefria från ogräs heller. Ärligt talat, en del av de lediga lotterna är i bedrövligt skick.

Men man är väl inte odlare om man inte är pigg på utmaningar. En hemsk lott kan bara bli bättre, och det är något speciellt med att bryta ny mark. Att få skapa något från början. 

Om det är väldigt mycket ogräs så tror jag på täck-tekniken som demonstreras i detta youtube-klipp av Alys Fowler (ja, jag vet, jag är helt såld på henne, men till mitt försvar så gillar till och med vår lärare på den ekologiska odlingskursen denna kvinna, "hon är en av oss" sa han, "inte som de där fjantiga programledarna på trädgårdsonsdag, nej, hon är en riktig odlare")

Så kolla här och lär! (och vill ni kolla första klippet från hennes odlingslott så finns det här)


onsdag 1 maj 2013

Prisjämförelse bondbönefrön

Inspirerad av Kitchen Garden har jag gjort en egen liten konsumentundersökningen såhär på kvällen efter första riktiga grävdagen på lotten. 
Jag älskar bondbönor och dem kan man så nu, men tydligen har jag helt missat att köpa sådana i år...alltså gav jag mig ut på nätet och kan nu presentera tre olika priser på samma böna. Mer eller mindre samma böna i alla fall.

Bondbönan heter Witkiem och jag har kollat priserna hos Lindbloms Frö, Runåbergs och Impecta. 

Hos Runåbergs är Witkiem ett ekofrö och för en påse med 30 frö får du betala 25 kronor.

Hos Lindbloms finns den både som eko och icke-eko. De skriver att plantorna från de ekologiska fröerna är något svagare. Där kostar 40 ekofrön 30 kronor och 40 icke-eko frön 25 kronor.

Hos Impecta slutligen finns bara icke-eko frön, och där kostar en påse med 30 frön hela 32 kronor.

Lindbloms vinner vad gäller pris per böna. Fast det kan hända att man får betala mer för frakten, i alla fall fick jag betala 40 kronor (men då beställde jag rätt många påsar av lite olika saker) och hos Runåbergs brukar det gå på 25 kronor. Impecta har gratis frakt idag, 1 maj. 

Det skall bli spännande att se om Lindbloms fröer är bra. De har stort eko-utbud och liksom Runåbergs bra information om fröerna, såtid, utvecklingstid, smak och så vidare. Det verkar också som om deras fröportioner är något större än de andra firmornas. 

Ett annat alternativ är förstås att inte leka frö-snobb utan helt enkelt köpa påsarna på stormarknaden. Det är klart billigast!

3 maj och jag kan konstatera att Lindbloms vann snabbaste frakt-kategorin också. I och för sig tävlade inte Runåbergs i den. Men jag beställde fröer från både Lindbloms och Impecta på kvällen 1 maj och idag kom Lindbloms VÄL tilltagna fröpåsar med posten. Återstår att se om de håller god kvalitet också.

tisdag 30 april 2013

Inspiration från England

Alla vet väl att i England vimlar det av trädgårdsnördar. Fast själv har jag alltid mest associerat denna passion till den engelska romantiska trädgården fylld av blommor. Jag visste inte att de var så förtjusta i att odla grönsaker också. Det rimmar liksom illa med det engelska köket: "meat and two veg" speciellt som de två grönsakerna brukar vara sönderkokta morötter och burkärtor.

Så fick jag då höra talas om tidningen Kitchen Garden. Det är en tidning för oss odlare. Fruktansvärt ful layout, inte ett ord om njutning eller hur lyckliga människor skapat en oas kring sitt sekelskiftshus, nej här är det grönsaker som gäller. Och med en ansats som påminner om Råd och Rön. Allt testas och allt ska vara billigt och praktiskt. (okay, jag erkänner, jag har inte läst Råd och Rön men det vore en passande underrubrik på Kitchen Garden).

I senast numret av Kitchen Garden hittade jag en artikel om mannen bakom Otter Farm. Englands svar på Anders Kjellson. Eller förmodligen är det så att det är Anders Kjellson som är Sveriges svar på Mark Diacono - män som gillar när det är både perennt och ätbart. Diacono jobbade tidigare med The River Cottage (mitt tips: skriv in the river cottage på Youtube en regnig dag och kolla gamla avsnitt) och nu kör han perennt. Mark menar att det är viktigt att hitta länken mellan njutningen av att odla och njutningen av att äta (här smög de faktiskt in lite 'njutning' i tidningen trots allt). Jag håller med. Det är ingen konst att odla spädgrisstora squash eller biljardbollsliknande rädisor. Eller att dra upp mer sallat än vad som är möjligt att äta om man inte råkar vara en mördarsnigel. En konst är att odla lagom mycket av goda grödor som man vet hur man bäst kan tillaga och lagra. Jag har skaffat mig en ny filosofi: i år ska jag börja med vad vi vill äta och sedan tänka bakåt mot hur det ska odlas. Eller tänker man framåt då?

Jag kollade i alla fall upp Otter-bloggen och där hittade jag en bok som väckte min nyfikenhet. Boken heter My cool allotment - och vem kan motstå en sådan titel...
Gamla lotter längst med ett järnvägsspår

Det är inte en odlingshandbok utan bara inspiration. De har intervjuat ett trettiotal odlare som alla har ganska speciella trädgårdar. En kvinna odlade till exempel bara växter som kan användas till färgning. En annan hade odlat upp ett tak, och då menar jag verkligen gjort om det till trädgård, en tredje hade beslutat att aldrig döda en levande varelse på sina odlingar, mördarsniglar bars helt sonika bort istället. 

Även om det inte är en handbok så kan man ändå snappa upp ett och annat tips. Och bilderna blir man glad av. För ynka 144 kronor var det ett bra köp. Mycket bättre köp än till exempel tre nummer av någon vanlig svensk trädgårdstidning (inget ont om dem men de känns ganska repetetiva, ungefär samma sak år ut och år in). En bra presentbok till kolonister av alla storlekar tycker jag!
Bilder från boken hittar ni här

torsdag 25 april 2013

Läget på Pungpinan

Förra veckan dök de första krokusarna upp på Pungpinan. Jag vet för jag har gått runt många gånger och letat de senaste veckorna. Men nu är de här, alla de vackra blommorna som erbjuder våra bin en första pollenrik föda. 


Det har varit en hemsk vår för Sveriges bin, många samhällen har svultit ihjäl, så även ett av våra. De kämpade in i det sista men sedan gick det inte längre. Instängda i en kupa utan mat gick de en sorglig död till mötes. Det var fruktansvärt att inte kunna hjälpa dem, de låga temperaturerna gjorde att vi inte vågade öppna för att stödmata och dessutom var det för kallt för bina att påbörja den viktiga vårstädningen som hade behövts för att verkligen kunna ta emot mer mat.

Men nu är våren här. En annan sak som blivit försenad är vattnet. Vattenverket jobbar övertid för att hinna sätta på allt vatten som varit avstängt. Kanske hinner de sätta på vårt vatten i början av nästa vecka men det är ingen garanti. Så den som ska ner till lotten under helgen bör ta med sig eget vatten. Och för guds skull, glöm inte att vrida tillbaka kranen om ni skulle pröva ifall det finns vatten och det inte kommer något. Vi vill inte att det står och sprutar vatten ur kranarna när vattnet väl sätts på.

Elda får vi göra från och med måndag 29 april och en vecka framåt. Det kommer inte att anordnas någon gemensam eldning detta år. Istället har stadsdelsnämnden lovat att ställa upp och hämta allt skräp om vi samlar det på ett ställe. Så elda bara ifall du har lite ris som inte går att kompostera och du behöver vedaska till dina bärbuskar eller fruktträd. Styrelsen ska fixa i ordning en plats där vi kan samla skrymmande skräp. 

Vi hoppas också att så många som möjligt dyker upp på vår gemensamma städdag den 11 maj. Eventuellt kick-startar vi vårt miljödiplomeringsarbete då och kanske kommer vi att kunna erbjuda möjlighet till ett slags gemensamt jordinköp för dem som behöver hjälp med transport. Det blir lotteri, någon form av mat och en garanterat trevlig dag i solen.

En god nyhet är att Jonas Karlsson på lott nr 55 har lovat att leda kampen mot mördarsniglarna på Pungpinan. Vi tänkte att det vore finfint om vi hade en liten arbetsgrupp med snigelspanare. Folk som kan se till att snigelbarerna är fyllda och hålla ett öga öppet för var det är flest sniglar så vi vet var barerna ska stå. Vi kommer med mer information om detta i ett mejl men redan nu kan väl du som vill anmäla dig till mörda-snigel-brigaden vinka till Jonas när du har vägarna förbi 55:an.

Just nu tror jag att det står 63 personer på vår intresselista och vi har 8 lediga lotter. Fler lotter kommer säkert att sägas upp under våren och den 15 juni måste alla vara igång med sina odlingar. Då kommer styrelsen att göra en inspektionsrunda och kanske blir det fler lediga lotter då. En första visning av de lediga lotterna är preliminärt bestämd till första helgen i maj. De som har chans att få en lott nu kommer att bli kontaktade av vår medlemsansvariga. 

Håll ögonen på mejlboxen eller våra anslagstavlor - mer information kommer snart från styrelsen. Jorden reder sig:)

torsdag 18 april 2013

Mördarsniglar och hot mot fröer

Mördarsniglar kan tugga i sig flera månaders pyssel på en natt. Alla de små förkultiverade kålplantorna, späda sallatsblad eller den nästan klara squashen - i ett snafs är de uppätna. 

Ju fler sniglar på området desto fler sniglar på din lott. Därför har styrelsen tackat ja till ett erbjudande från Snigelshopen. Alla våra odlare får 10 procents rabatt på deras produkter under hela året. Allt vi behöver göra är att ange koden "pungpinan" i kassan.


Ta gärna en titt på deras sida med snigelfakta också. Själv gjorde jag testet som Riksförbundet Svensk Trädgård satt ihop och jo, visst är det mördarsniglar som kryper runt på min lott och lägger ägg under varje kvarglömd planka. 

För en yta på 100kvm räcker deras minsta påse på 0,5 kg. Allt är godkänt för ekologisk odling såklart. Och de lovar att inga småfåglar dör ifall de skulle få i sig snigelgiftet.
Nästa år kanske vi kan ta ett gemensamt tag i frågan och sätta ut snigelfällor runt hela Pungpinan, men just i år känner inte styrelsen att vi orkar ta tag i det. Finns det några frivilliga krafter som vill fixa detta redan nu får ni gärna höra av er!


Som om det inte var nog med de hemska sniglarna så pågår det tydligen en kamp i världen om rätten till våra frön också. Det är som vanligt pengar det handlar om. Och staternas vilja och förmåga att stifta lagar med ett långsiktigt perspektiv. Förbundet för organisk biologisk odling (FOBO) anordnar en kväll om dessa frågor tillsammans med kolonisternas studieförbund Studiefrämjandet den 15 maj. Mer info hittar du på affischen här under

 

Pungpinans potatisskola del 1

Glöm allt det gamla du lärt dig om att grodda potatisen i äggkartonger. I år har förODLING av potatis slagit igenom stort. I alla fall är det först denna vintersäsong som jag fått upp ögonen för det. 

Först var det växtskydds-MajLis som pratade om det på en SoS-föreläsning. Sedan såg jag det i en trädgårdstidning. Och när jag började på kursen i ekologisk odling så var det bland det första som vår lärare pratade om. Igår tog de upp det på Trädgårdsonsdag också, fast utan att förklara varför det kan vara viktigt att förodla.

Visst kan det vara roligt att få potatis till midsommar men det är inte därför jag förodlar min potatis i år. Det är för att jag inte vill få potatisbladmögel. Och jag vill inte sprida mögel till mina grannar. Därför tänker jag att alla vi som odlar så tätt inpå varandra som man gör på ett koloniområde borde förodla våra potatisar.

Om du förodlar från början av april så är de flesta potatissorter så pass färdiga vid mitten av juli att du kan klippa bort blasten. Och det är blasten som fångar upp och sprider mögel. Det går utmärkt att låta potatisen ligga kvar i jorden för skörd under sommaren fram till hösten - om man inte har maskar eller andra småkryp som borrar hål i den. Och det har tyvärr vi. I alla fall hade vi det förra sommaren. Så vi kommer även att odla potatisen Sarpo Mira som fick 9 av 10 poäng vad gäller mögel-resistens. Den kommer jag att sätta direkt för senare skörd.

I år har jag alltså inte sparat äggkartonger utan mjölkkartonger. Det räcker gott och väl med en 9x9 cm kruka men det var billigare att återvinna mjölkkartonger för mig. Dock har jag inte hur många som helst så jag skar av ena långsidan (istället för toppen) så att jag kunde plantera två i varje. Förmodligen hade jag kunnat trycka ned 3 i en kartong. Långsidan som jag skar bort gjorde jag en mellanvägg av för att inte rötterna skulle trassla ihop sig. Sedan klippte jag hål i varje hörna, vattnade igenom jorden en gång och satte ned ungefär halva potatisen i jorden. Jag har aldrig gjort detta förut så att det fungerar kan jag inte garantera.

I början av maj kan man plantera ut under skydd av fiberduk. Hur det går till återkommer jag om när vi gjort det på kursen!


Pungpinans potatisskola del 2
Pungpinans potatisskola del 3

För den som vill lära sig mer om potatis rekommenderar vi SoS föreläsning nu på tisdag den 23 april

23 april Pirjo Gustafsson
Söderledskyrkan - Obs! Farsta-salen
(T-bana Hökarängen), tisdag 23 april kl 18.00.

Potatis – en älskad svensk kulturväxt! En importerad knöl som bor i våra hjärtan. Snövit, Maria, Ofelia och Amerikapotatis – vem vill vara utan dem! Vem längtar inte efter sommarens första potatiskok och drömmer inte om mandelpotatis och Rosamunda.

Du har nu chansen att få träffa Pirjo Gustafsson företagarcoach och potatiskonsulent på LRF med stor erfarenhet av nya och gamla sorter, odling och växtskydd.

Kostnad:
GRATIS för medlemmar i odlingsföreningar i SoS (dvs. Björkhagen, Drevviken, Enskede Gård, Farsta Gård, Forsån, Gubbängen, Hammarbyhöjden, Larsboda, Orhem Trekanten, Pungpinan, Skarpnäck Fritidsträdgårdar, Snösätra Norra, Snösätra Södra, Täppan)

50 kr för utomstående i mån av plats.

Avgiften betalas på plats, medtag jämna pengar.

Frukt och juice till självkostnadspris.
Lotteri med fina priser.

Anmälan:
Du anäler dig senast 22 april till kjell.eklind@studieframjandet.se eller 08-555 352 32
Ange ditt namn, förening och mobilnummer
Anmälan är bindande



Potatisbladmögel förtjänar ett eget inlägg så det kommer senare.

torsdag 11 april 2013

Nordiska Trädgårdar 2013 - är hipstern nu en väletablerad odlare?


Mässan i år ser mer eller mindre ut som den gjorde förra året. Men stadsodling och hipsters som de nya tanterna är helt klart på uppgång. Ut med romantiken och in med skitig ekoåtervinning.

 





Den enda idéträdgården som överraskade mig var FRODAS, dvs Anders Kjellson, som väl också är en hipsterliknande ung man. Jag blev glad av hur han blandade det bjärta geometriskt målade golvet med de skogslundsaktiga växterna. Skrik och lugn samtidigt. Givetvis snackar Kjellson skogsträdgård. Det gör man om man är det minsta trendmedveten i Sverige år 2013.

Tillväxt var också där. Det var de som banade vägen för stadsodling i media för några år sedan. Det är så skönt med montrar som inte vill att man ska handla en massa saker. Bland annat hade de en utställning om ett stadsbyggnadsprojekt som tre studenter på KTH gjort under hösten. Om den hållbara staden.
Nya tankar är skönt. Som handlar om större saker än att fixa en mysig uteplats (och jo, det är väl okay det också, men shoppa kan man göra alla dagar, så mycket bättre att använda en mässa till att utbyta TANKAR istället för varor). Läs om projektet på Hållbar stads sida

Överhuvudtaget är min favorithörna alltid den delen av mässan där de små föreningarna finns. Eller stora föreningarna. Koloniförbundet var där förstås, jag tror jag skrämde slag på dem när jag försökte plocka åt mig den påse som var till PRESSEN. Vi vanliga pöbelkolonister bjöds minsann inte på något kaffe inte. Det var reserverat för journalister. Men tre sättpotatisar fick jag i alla fall.

Då hade jag roligare hos svenska örtasällskapet, hur kan man inte gilla en förening som beskriver sig som "en ideell förening, en politiskt obunden - MEN VÄLDIGT ENGAGERAD - organisation som sysslar med örter i alla dess former". En kul mix av kloka gummor och moderna häxor. De lurade på mig en planta av Stevia, som ska råda bot på allt från sötsug till högt blodtryck. Det går tydligen lätt att ta sticklingar så om någon ska sluta röka i sommar hör av dig till mig, för den kan hjälpa mot nikotinsug också:). Jag ska nog bli medlem för det är dags att bli klok gumma nu. 

Ett annat kul ställe var Sveriges pomologiska sällskap, där kunde man köpa både underlag, ympris och ympningsset för att skapa sitt eget äppelträd. Självklart var jag tvungen att handla (för det är faktiskt en vara man inte kan köpa vilken dag som helst, jag har letat som en tok efter spön så att jag kan bygga min egen spaljé) Jag fick kontakt med en otroligt trevlig kvinna där som driver Äppelfabriken ute på Färingsö. Nästa helg ska jag ska åka ut dit för att köpa de Rubinola-kvistar som hon glömt hemma i jordkällaren och därför inte fanns att köpa på mässan. Det är nämligen den sort vi gemensamt kom fram till att jag ville ha.

För den som verkligen vill satsa på att skrapa ihop hippie-hipster poäng i sommar kan jag slutligen tipsa om Summer of Soil (jordsommar) som är ett fem veckors långt program ute i Järna. Många kurser, flera intressanta för den som är nyfiken på till exempel permakultur, teori blandas med praktik, allt är på engelska och det bjuds helt säkert på väldigt inspirerande och viktiga kunskaper för alla sorters odlare.  

onsdag 27 mars 2013

Gourmetträdgården est arrivé!

Helt rätt i tiden är Lena Israelsson. Eller så är det hon som styr tiden. Stoppa pekfingret i munnen och håll upp det, visst har vi märkt att matglädje inspirerat odlandet mer och mer de senaste åren?

Gourmetträdgården är en bok som kan läsas från pärm till pärm. Det personliga tilltalet gör att man snabbt dras med i hennes besatthet av att odla det som är gott, och framförallt att upptäcka något nytt. Det finns inget tråkigare än odlare som är sådär tillbakalutade och "vet-bäst-om-allt". En sådan odlare är inte Israelsson. Hon erkänner frankt att hon i tidigare böcker pekat ut svartkål som en växt som gör sig bäst i blomsterrabatten men inte är något att äta. Nu vet hon bättre. För så är det ju, vi lär oss hela tiden. 

Själv har jag aldrig gillat bruna bönor. Men nu sitter jag med en hel påse full av kokbönan Signe, en riktigt brun böna, och är tokglad för den bönan står det om i boken. Och dessutom bjuds det på ett makedonskt recept som verkar hundra gånger roligare än våra vanliga bruna bönor och fläsk. 

Det är inte en bok för nybörjare. Även om hon pedagogiskt beskriver hur man ska odla till exempel tomater efter avsnittet om vilka tomater som är godast. Men den täcker inte in allt man behöver veta om man precis ska starta sin odling. Det finns det andra böcker som gör. Det här är en bok för oss som inte vill ha ännu en grönsaksodlingsbok som ägnar flera kapitel åt kompost, jord och växtföljd, utan som tar oss på en upptäcktsfärd bland nygamla kålsorter, koreanska rätter och italiensk squash som vi kanske aldrig skulle hittat till annars.

Den är fylld av inspiration. Man kan bli snurrig av allt man vill pröva NU. Jag tror inte att det går att pröva allt hon tipsar om under en säsong. Jag tror att det här blir en bok där jag kan välja ut olika avsnitt under flera års tid. En bok som inspirerar mig att fortsätta hennes arbete. Göra smaktester, leta efter nya recept, prova mig fram till hur just min gourmetträdgård kan se ut. 

Jag hoppas att det är många på Pungpinan som kostar på sig den här boken. Jag hoppas att vi är flera som kan experimentera med nya saker, både i landet och i grytan, så att vi kan lära oss av varandra.

Men framförallt så hoppas jag just nu att snön smälter.

lördag 23 mars 2013

Mikrovågspumpa

Å vad jag skulle vilja veta hur de tänkte när de skapade denna annons...

 

onsdag 20 mars 2013

Lerjord och gul sötväppling

"Tyngden, trögheten och det kompakta motståndet visar sig på många sätt i hennes temperament. Eftersom hon är måttligt road av snabba förändringar får jag på våren vänta länge innan hon torkat upp och tagit del av värmen så pass att fröna kan stoppas ner. Ett plötsligt regn har hon också svårt att ta till sig. Regnet kan inte tränga ner och blir liggande ovanpå vilket får ytan att slamma igen och bli tät. Några dagars torka på det och den nysådda trädgården liknar mest ett krackerlerat betonggolv." (ur Rosendals Trädgård av Lars Krantz)

Känns det igen? Jag tror de flesta odlare i Stockholmstrakterna har svurit över lerjorden. Kanske är det därför som så många har valt att odla i pallkragar och fylla dessa med köpejord istället.

Men när lerjorden fungerar så är den underbar. Fylld av godheter. Mycket givmildare än den snåla sandjorden. Det gäller bara att hitta sätt att domptera hen. Själv har jag tillfört så mycket kompost jag kunnat, och gödsel med mycket halm i. Och nu har jag lärt mig ett annat trick som jag givetvis måste berätta om. 

Vissa gröngödslingsväxter har väldigt djupa rötter. En av dessa är den gula sötväpplingen. Låter som en rar fågel tycker jag. Den andra är lusern, mer känd som blålusern. Och en tredje är lupinen som jag skrev om tidigare. Det fina med deras djupa rötter är att de dels kan transportera upp mineraler från djupet dit rötterna från våra vanliga klena grönsaker aldrig når, och dels bildar dräneringskanaler med dessa djupa rötter. De kan alltså hjälpa oss att tämja lerjorden.

Så har du ett hopplöst hörn i din lott låt den gula sötväpplingen och den blåa lusernen få ta över ett par säsonger. Släng in lite ettårig lupin också. De dränerar, fångar upp mineraler, ger massor av mat till våra pollinerare och bladmassa som kan myllas ner igen i den styva lerjorden. Det är vad vissa skulle kalla en win-win situation. Hos Impecta hittar man dem under krydd- och medicinalväxter, för både sötväpplingen och lusernen är gamla kulturväxter. 

Jag har själv en ganska stor hopplös yta. Tror jag ska flytta på perennerna som jag satte där förra året och skapa en liten blomstrande oas för bina istället.

Vill du läsa mer om gröngödsling är Fobo som alltid en bra kunskapskälla.  

fredag 15 mars 2013

Helgpyssel

Varje år på trädgårdsmässan har jag stått och fingrat på Runåbergs krukmakare. Men det är som det brukar vara på trädgårdsmässor, efter en timma eller så måste jag belägga mig själv med köpstopp. Och att göra små krukor i tidningspapper verkar pilligt. Speciellt om man har erkänt oflinka fingrar.  Mjölkkartongerna duger nog ett år till.

Så gick jag då en helt vanlig dag förbi ett skyltfönster där de radat upp travar av dessa små krukmakare. En dag när jag dessutom hade lust att "unna mig" något. Jag brydde mig inte ens om att kolla ifall det var samma modell som jag sett förut eller om priset var bra, utan impulsköpte. Bara sådär.

Den funkar faktiskt. Det är inte alls svårt att göra små krukor. Även om det tar tid. Så jag är nöjd. MEN om jag varit sansad så hade jag kollat upp marknaden. Runåbergs är billigare (fast kanske inte så mycket om man måste lägga på porto) och dessutom större. Min krukmakare är rund och deras kantig. Jag tror kanterna fyller en funktion. Jag tror det är lättare att få av själva krukan då. 

Idag pratade jag med min syster, var lite orolig över att jag var sent ute om jag skulle så örter. Hon berättade då att man kan ta sticklingar av i princip alla örter. Helt otroligt. Timjan, rosmarin, oregano, ja till och med basilika tydligen (men det sista tror jag inte på). Det går mycket snabbare att få upp nya plantor av sticklingar än från frö och från en enda planta kan man få nästan hundra nya. Tydligen behövs det bara ett bladpar, men mina oflinka fingrar fixar inte sådant finlir så jag tog mycket mer av mitt nyinhandlade timjanknippe från EkoDirekt. 

Och så ett sista helgpysseltips från en annan blogg - en liten DIY-vattnare till de små veka frösådderna som nu pryder varje kolonists fönsterbräda. Tipset hittar du hos Min Odling


Trevlig Helg!

onsdag 13 mars 2013

Stadsodlingstips till dig som inte fått en egen lott ännu

De flesta, kanske alla, fritidsträdgårdar i Stockholm är idag fulla. Köerna till en lott ringlar sig långa. Inte så konstigt med tanke på att vi nu verkligen fått upp ögonen för allt det goda odling i staden för med sig. 

Men för dig som inte vill vänta och kanske vill pröva på ett annat sätt att odla finns det chans att få sätta spaden i jorden redan i vår. Så fort jorden töat upp. Vilket den väl gör i maj någon gång...

I Skarpnäck finns sedan några år tillbaka nu Folkodlarna. De odlar både i matparken i Skarpnäck och även på ett antal lotter i närheten av Skarpnäck. Folkodlarna har massor av erfaret folk och kan erbjuda dig en god start, kunskap, erfarenhet och rutin.

I Bagarmossen vill vi inte vara sämre. Där har vi precis startat något som heter Bagisodlarna.
Stadsdelen har gett oss en 3000 kvadratmeter stor trekant som vi ska få omforma efter eget behag. Det kommer att bli grönsaker och blommor i några lådor till att börja med. Men det som är riktigt spännande tycker jag själv är att det finns planer på att köra permakulturinspirerat och sakta men säkert omvandla detta ganska trista hörn av Bagis till en skogsträdgård. För skogsträdgård är väldigt hett just nu på trädgårdsfronten. Och kommer nog att bli hetare.
Jag har själv, helt emot mina planer, halkat in i Bagisodlarna bara för att jag såg chansen att lära mig något nytt och för att jag vill ta ansvar för min förort och göra den till ett lite bättre ställe att bo på.


Så för dig som redan har en lott, eller för dig som väntar och väntar, ta chansen och kör lite gemensamhetsodling denna säsong. Vem vet, kanske blir du helt biten av denna form av odling? Om inte annat så kommer du garanterat att lära dig massor av saker som du har nytta av sedan, och dessutom så får du chansen att äta egenodlat redan denna sommar!

onsdag 6 mars 2013

Spaljerade äppelträd

Förr i världen bemästrade den trädgårdsintresserade konsten att spaljera. Det finns massor av kloka och vackra sätt att hantera träd och buskar på liten yta. Skörden blir kanske inte större men ett spaljerat äppelträd gör det åtminstone möjligt att få både äpplen och grönsaker på en liten odlingslott.
   Alltså var detta något som rekommenderades kolonister på trettiotalet. 

För mer tips om hur man underhåller en spaljé klicka här!
Är det inte på tiden att vi kör lite retro och äppelrenässans, bereder en plats för spaljéns come-back i koloniträdgårdarna? Speciellt som äpplen rent allmänt verkar ha fått ett lyft av det nya intresset för äppelmust
   Själv har jag nu gått min första kurshelg i ekologisk trädgårdsodling och brutit min livslånga skräck inför trädbeskärning och är sådär entusiastisk som bara den nyfrälsta nybörjaren kan vara.

Jag har långt ifrån koll på hur man beskär ett träd. Det är många faktorer som ska vägas in, skott som kan växa både hit och dit, men jag tror ändå att det är möjligt och jag vet att en låg häck av äpplen skulle vara en otroligt vacker inramning till mina grönsaksland. Blir jag orolig för att trädrötterna ska störas är det ju bara att se till att jag odlar grönsakerna på höjda bäddar. 
   Varenda kvadratmeter kan utnyttjas och som bonus kan du få använda ord som "kordong" och initierat tala om "fruktved" istället för blomskott. 

Billigast blir det att skaffa några ettåringar utan grenar. Här bör man välja B9 som grundstam och någon svagväxande sort på den - annars sprängs spaljén!     
   Man börjar med att klippa tillbaka stammen till ca en halvmeter ovanför markytan och är noga med att klippa där det finns fina skott som kan skjuta ut i motsatta riktningar (den riktigt kloka kanske börjar med att plantera trädet...)
   Ett skott ska styras upp och de andra åt sidorna, försök att få sidoskotten så horisontella som möjligt. 

   På hösten binder man till slut ner sidoskotten helt horisontellt mot spaljén och då har man byggt första våningen.
   Sedan är det dags att toppa toppskottet en gång till och på så vis bygga upp våning två.


Jag slänger in lite bilder här från en trettio år gammal bok jag lånat på biblioteket, Konsten att beskära buskar och träd av C. Brickell




OBS - det här är ingen instruktionstext, mer en illustration över att det faktiskt går att bygga sin egen äppelspaljé. 
Om man vågar och har tid. 
Det finns förstås även färdigspaljerade äppelträd att köpa men då kostar de bortåt en 600-700 kronor och det är ganska mycket pengar. 

Fast först bör man nog gå en beskärningskurs. Så att man lär sig hur träden tänker liksom. Jag har inte hittat någon kurs i Stockholm just nu, men det borde finnas. Ett ställe som det kan löna sig att hålla koll på är nog Rosenhill, för de har haft kurser förut, senast i höstas, och kanske blir det en aprilkurs i år också.


 

tisdag 5 mars 2013

Föreningsnytt

Pungpinans startskott för odlingssäsong 2013 gick på årsmötet den 17 februari. Som vanligt var det blott en blygsam skara medlemmar som tagit sig till mötet.  Årsmöten är inte precis någon glädjefest med alla regler och rutiner som måste följas för att allt ska vara giltigt och att det är nog lika dålig uppslutning i de flesta föreningar idag. Det är synd, för det är viktigt att vara där om man vill påverka hur en förening ska arbeta tillsammans.
   Nåväl, vi tog oss igenom årsmötet och lyckades rösta fram en nästan helt ny styrelse samt ta beslut om att i år ska vi inleda vårt miljödiplomeringsarbete.

Den nya styrelsen består av:
   Monica som är vår ordförande och har odlat på Pungpinan sedan 2000. Hon odlar helst blommor och gärna då perenner eftersom hon enligt henne själv är en ganska lat odlare.
   Pungpinans kassör Reazul har varit med i styrelsen flera år och
odlat ännu längre. En riktig Pungpineveteran som är stolt över sin vackra kompost och gillar att prova olika saker från år till år. Dock har han också noterat att hur flitig han än är på våren så har naturen återtagit hans lott framåt hösten igen...
   Conny fick en lott i höstas men han har odlat på Pungpinan förut. Då var han kungen av squash och kunde förse hela vänkretsen med denna gröda. Annars gillar han basgrejer som potatis, morötter och mynta. Conny kommer att vara vår ”handyman” och ansvara för bland annat vattnet.
   Ida är vår nya sekreterare som ser till att allt dokumenteras. Hon har odlat hos oss sedan 2011 och gillar att odla sådant som man kan äta. Extra förtjust är hon i bönor, och kanske är hon till och med lite extra extra förtjust i bondbönor
   Rose-Marie hade en lott 2011 och nu har hon kommit tillbaka till Pungpinan, fast på nytt ställe. Hon vill odla både blommor och sådant man kan äta. Av det ätbara gillar hon framförallt att odla rotsaker. Rose-Marie kommer att ha hand om medlemsregistret och den allt längre kön till Pungpinan
   Katja har odlat på Pungpinan sedan 2007. Hon gillar inte åkerfräken och tror varje vinter att hennes lott nästa säsong ska förvandlas till en fransk köksträdgård, det vill säga en vacker blandning av blommor och grönsaker. Kanske lyckas hon med detta under 2013. Katja kommer att vara
studieansvarig och håller även i Pungpinans bloggande hemsida.


Vad gäller vårt miljödiplomeringsarbete så kommer Katja att jobba med det tillsammans med Peter Platesjö. Vi återkommer med information om vad detta kommer att innebära så snart som möjligt.

Och alla ni som vill behålla er lott - glöm inte att se till att hela avgiften om totalt 700 kronor är inbetald till vårt PG konto 320665-3 senast 1 april. 

Nya styrelsen har redan hunnit sammanträda. Då beslöt vi att ha årets första städdag lördagen den 11 maj. Som vanligt kommer vi att bjuda på fika och lotta ut böcker och fröpåsar till de som dykt upp.  
   Så boka redan in nu den 11 maj. Besked om exakt tid och var vi ska samlas kommer senare.

Vi har i dag ca 56 personer som står i kö till Pungpinan och endast 5-6 lediga lotter. Vi kommer dock inte att dela ut några nya lotter förrän snön har smält, det vill säga i april någon gång.

Och så lite medlemserbjudanden. 
I vår mejlkorg har det kommit ett erbjudande från Frökungen. De erbjuder upptill 15% rabatt på sitt frösortiment till våra medlemmar. Ange kod kolonilott i kassan.
   För den som läst senaste numret av Koloniträdgården såg ni kanske att även Klostra erbjuder kolonförbundets medlemmar rabatt, närmare bestämt 15% på köksträdgårdsplantor vid beställning senast 15 mars. Efter 15 mars får man 5% rabatt. Där ska man ange kod kolonin2013 i kassan. OBS - det är alltså bara plantor man får rabatt på här. 

tisdag 19 februari 2013

Den njutbara trädgården är den ätbara trädgården



Förra våren blev jag frälst av tv-serien Den njutbara trädgården, även om jag måste erkänna att jag också blev lite irriterad på hur den rödhåriga Alys Fowler liksom svävade fram bland grönsakerna likt en överjordisk trädgårdsgudinna.

Men ändå, jag gillade idéerna så när jag hittade hennes bok Slow Gardening: lustfyllda projekt för den medvetna odlaren på biblioteket plockade jag med den hem. Även om, återigen, undertiteln kanske är lite väl pretentiös för att vara i min smak. 
   Att jag då, trots allmän februarigrinighet väljer att blogga om denna bok beror på att den är läsvärd. Både för oss som har odlat ett tag och kanske ännu mer för alla våra nya odlare på Pungpinan.

Hennes odlingsfilosofi passar in på kolonilivet: trädgård är något man gör, inte något man köper. Man behöver inte spendera en massa pengar för att få en fin trädgård. (...) Det är vägen, inte målet som är viktigt. När du gräver lite, sår och planerar en liten bit, skördar ofta och inte gör allt på en gång, arbetar du med naturen samtidigt som den arbetar för dig.

Mycket av texten går ut på att arbeta med naturen; att odla är inte krigsföring mot insekter och ogräs, det gäller istället att förstå hur naturen fungerar och använda sig av den kunskapen.
   Alla som fått, eller kommer att få, en ny lott hos oss rekommenderar jag därför att läsa avsnittet om täckning av ogräs. Täck ogräset istället för att försöka gräva upp det de första säsongerna. Skynda långsamt helt enkelt.

Det var inte en bok som jag läste från pärm till pärm. Men den innehöll intressant information om till exempel jordar och jordprov (kul för oss som är informationsgiriga)
och även bra tips på enkla grönsaker, örter och blommor för nybörjaren. Jag är faktiskt inte är helt pigg på att lämna tillbaka boken till biblioteket, trots att boken, liksom tv-serien, var fylld av bilder på den svävande Alys. Kanske att jag köper mitt eget exemplar trots allt.

Jag måste också erkänna att jag kollat på tv-serien igen, många gånger, tack vare Youtube. På engelska heter serien Den ätbara trädgården (the edible garden) vilket jag tycker är ett mycket bättre namn. Njutning kan vara så många saker, men i det här fallet handlade det om att kunna äta sin trädgård. Och det är väl det vi som har odlingslotter vill kunna göra.
   Det var bra att kunna se om alla avsnitt i lugn och ro. Ärtorna som jag sådde fick jag idén till därifrån, det var en bra idé, alla grodde och de var jättegoda dessutom. 


Lägger in youtube-länkar här till de olika avsnitten. Mycket nöje!



       

Kolonilotter - en antikapitalistisk rörelse?

Jag blev helt betagen av ett samtal i Guardian’s pod Grow, Sow, Repea t häromdagen.  Det som fick mig att sätta mig upp i soffan och rätta ...