onsdag 21 november 2012

Höstvandring bland rådjursstängsel och dagstugor

Det finns en massa regler uppsatta kring arrendet och brukandet av odlingslotter i Stockholm. Jag vet inte när man skrev dessa regler, vem som skrev dem eller vad syftet egentligen var. Men jag har märkt att det finns två av dessa regler som kanske borde omförhandlas. För det vet väl även våra politiker; lagar och regler som vi förstår och håller med om följer vi; "gå inte över gatan mot rött ljus du kan bli påkörd", "släng inte plastpåsar i naturen för då förgiftar vi långsamt vår planet". Regler som vi inte tycker har något värde, följer vi inte.

En regel som många odlingslottsbrukare har svårt att fatta är den om staket. Man får inte hägna in sin lott. Kanske är det för att jordplätten bara är till låns? Att vi arrenderar? Eller är det för att vi ska finnas till allmän beskådning, liva upp flanörerna i vår omgivning?
Glömde de bort att vi bor i Stockholm - rådjurens huvudstad. Dessa marodörer kan förstöra flera månaders hårt arbete på mindre än en timma. Och så står vi där utan grönsaker. En del koloniområden är friskt upproriska. Jag besökte ett sådant område idag. Lotterna är som stora kaninburar och det är jättefint. Som flanör blev jag defintivt upplivad, men som rådjur hade jag inte haft en chans att komma åt maten. Odlarna på det området var till och med så fritänkande att de hade små växthus som inte hade monterats ned inför vintern (ajabaja enligt Reglerna) och vackra träd kunde också skådas (tydligen är även träd ett stort "nono" enligt Stadgarna)

Hönsnätet är osynligt men inte den fina grinden
Detalj från annan sagogrind
Smart växthus
Vackert växthus
Ett träd för trollen
Min utflykt gick vidare till ett Snösätra Norra. Här fanns det inga gigantiska kaninburar utan istället var det den andra omdiskuterade Regeln man inte riktigt följde. Den där Regeln som säger att man inte får ha något med permanent tak, väggar, golv och dörr på en odlingslott. 
Snösätra Norra är ett underbart område. Inbäddat i en liten dal mellan träden. Tydligen har man fått dispens från regeln om byggnader på odlingslotter. I alla fall om dagstugan, eller skjulet, är byggt innan 1999. 
I England har nog de flesta odlingslotter "a shed", men här i Sverige får vi absolut inte ha något som man kan krypa in i när det plötsligt börjar regna eller där vi kanske skulle kunna låsa in våra kaffekoppar. 
Jag vet inte om politikerna är rädda att folk skulle börja bo på odlingslotterna. Rädsla kan vara en stark kraft. Men tänk om det istället är så att det är de mest entusiastiska odlarna, de som tillbringar en hel dag på sin lott, som också är de som har behov av ett litet skjul att krypa in i ibland. Tänk om ett skjul faktiskt kan vara odlingsfrämjande.
Skjul och odling
Stram, svart elegans
Spets i fönstret

Givetvis representerar jag inte Pungpinans styrelse på något vis alls vad det gäller de här betraktelserna om stängsel och skjul!

måndag 12 november 2012

Vitaminkick med persilja och kål

Kolonister är som regel generösa varelser. Vi bjuder gärna på överskottet av vårt arbete. Det har hänt att jag ibland nästan tvingat mina vänner att ta emot ännu en bukett ringblommor, förvuxen squash och en konsumkasse fylld med mangold. 
Novemberpersilja på Pungpinan

Persilja blev det ingen i år för mig. Men det fanns på en annan lott. I massor. Och jag har blivit erbjuden att ta för mig. Så denna novemberdag promenerade jag till Pungpinan och skördade persilja. Nästa år ska jag också ha en pallkrage fylld av denna gröna hälsokost. Bara för lyckan att kunna plocka något grönt så sent på året. 

Pungpinekål - finast i stan?
Pungpinan dignar av kål men jag har avhållit mig från att stjäla. Istället köpte jag ekologisk kål för egna pengar i mataffären. Eftersom det både är kål- och förkylningstider just nu ville jag nämligen laga en vitaminbomb som jag hoppas ska hålla oss friska ett tag till.

Recept på delikat kålsallad

Ingredienser:
ca 0,5 kg vitkål
1 gul lök
1 rejäl näve persilja
1 chili (välj styrka efter egen smak)
2 citroner (saften av)
ca 3-4 msk olivolja
flingsalt efter smak
(ev. mynta om du vill)

Ta fram matberedaren och sätt i knivarna. Starta beredaren och stoppa i kålen, löken, persiljan och chilin. Låt allt bli en fint sönderhackad massa.
Lägg över i stor skål. Pressa de två citronerna och häll saften över de hackade grönsakerna. Häll på olivoljan och salta så mycket som du tycker behövs. Rör runt så att citronen, olivoljan och saltet blandas in i kålsalladen.
Jag lovar. Den är mycket godare än den låter. Jag brukar alltid ta en gaffel och provsmaka, och sedan tänker jag "nej, jag måste nog smaka lite till, och lite till". Det är något med stinget från chilin och syrligheten från citronen blandad med den friska persiljan och kålen som gör att man bara måste ha lite mer. Och mer.
Och sedan blir man förstås jättefrisk också!

Nu tänker jag inte göra fler uppdateringar på ett tag. I februari börjar jag en kurs i ekologisk odling och då planerar jag att använda den här bloggen till att dela med mig av saker som jag lärt mig. Nästa år är nämligen året då vi på Pungpinan förhoppningsvis ska ta tag i det där med miljödiplomering - hurra!

 


torsdag 25 oktober 2012

Videoklipp från kolonilott i England


I England kan man gräva på lotten i december, det ser ut ungefär som tidig oktober tycker jag. Det rensas ogräs och planteras vitlök.
 

På Pungpinan visar termometern nu på minusgrader under nätterna så för oss gäller det att skynda sig att få ner vitlökarna!

Själv är jag mest avundsjuk på det där stormköket hon har....

onsdag 17 oktober 2012

Föreläsningar under hösten och kulturarvspanik

Kanske en korsning av paj- och spagettipumpa?
Vi är nog många som får Impectas nyhetsbrev i mejllådan. Själv fick jag panik när jag nu läste att flera av deras kulturarvssorter kommer att utgå på grund av EUs regler.
Det är tydligen dyrt att ha en plats på EUs listor, de gamla sorterna som lämpar sig mest för de små odlingarna är helt enkelt inte kommersiellt intressanta.
Fel fel fel tänker jag. De små odlingarna blir fler och fler. Över hela Europa. Men när de väl insett det är det kanske försent. Då har alla roliga, udda och goda grönsaker redan utraderats.


Det kan vara klokt att köpa lite fröer redan nu med andra ord, för nästa år finns de kanske inte kvar. Just nu har Impecta en köp 4 för 3 kampanj på sitt kulturarvssortiment. Själv har jag precis beställt musselsquashen Scallopini igen för den var underbart god, och pajpumpan Delicata. Jag tror nämligen att den där spagettipumpan som jag fick egentligen var en sådan, den såg på pricken ut som på bilden och inte blev det någon spagetti av den. Men god var den. Helt otroligt god. Och självklart äppelgurkan Lemon - så söt och rar. Även om det nog var lite för kallt och blött för att den riktigt skulle trivas i år. 

Och så lite goda nyheter. Odlingsföreningarna söder om söder har bildat ett nätverk som heter SoS. Det fina med det är att vi då alla kan dra nytta av de energiska personerna bakom nätverket. Den sortens personer som gladeligen hittar intressanta föreläsare, bokar lokaler och ser till att kaffet är kokt och kakorna bakade. En föreläsning i månaden till att börja med, kolla in programmet på nätverkets hemsida, http://sos-odlingsforeningar.se/aktiviteter.html

onsdag 10 oktober 2012

Att göra sin egen äppelmust - den nya surdegen?

Aldrig har jag sett så många artiklar om äppelmusterier som i år. Visst hade jag hört om obskyra ställen ute på Ekerö förut där man kunde musta sina äpplen men i år har det blivit en trend. Ganska smart. Äppelmust är mycket godare än äppelmos och på vår gata hemma i Bagis ligger det drivor av äpplen på trottoarerna och förstörs. 

Helgen 20-21 oktober kan den som har överskott av äpplen musta dessa på Torpet Karl och Kristinas som ligger alldeles i närheten av våra lotter. Ungefär mittemot blomsterkiosken vid entrèn till Skogskyrkogården på Gamla Tyresövägen. Det är det mobila musteriet Pomme Pomme från Bagis kommer att vara där hela helgen. 

Vill du veta mer om det mobila musteriet kan du läsa om dem på Bagisbloggen.

Inatt var det minusgrader. Nu är det definitivt kört för den här odlingssäsongen. Men om en cirka sisådär tre månader kan man köpa den första buketten tulpaner och börja bläddra i frökataloger igen, så det är bara att ta ett djup andetag och hålla ut!
 

söndag 16 september 2012

Pungpinans höstdagar


Under två underbara soliga höstdagar träffades vi för att röja upp på området. Staket lagades och trasiga lådlock fick nytt papp. Några lyckliga lottägare fick sprillans nya lådor, hur tjusiga som helst. Det är verkligen inte alla koloniföreningar som bjuder på lådor att förvara redskapen i. För det mesta måste man fixa det själv eller så har man ett gemensamt skjul. Men lådorna kostar pengar och nu hoppas vi kunna renovera de trasiga lådorna som vi fått in och på så sätt få till ett underhåll av lådorna som är hållbart och ekonomiskt. 

Denna höststädning var nästan som en arkeologisk utgrävning av Pungpinan. Borta i vår hörna blev vi väldigt förvånade när vi hittade ett cementrör som fungerade som en liten brunn under vattenkranen. Ingen av oss hade en aning om att det fanns där trots att vi haft våra lotter i många år. Men nu har detta lilla rör, och många andra av dess kamrater, sett dagens ljus. Förhoppningsvis blir det mindre lerigt runt kranarna och också mindre ogräs. 



Vi grillade korv i vanlig ordning. Förstås. Lite barnkalasstämning som en kolonist påpekade. Och på söndagen fanns det chans att köpa gele och norpa åt sig lite gratis grönsaker och perenner. Vi är ju inte så vana vid att samlas på hösten än men trägen vinner. Snart kanske det blir en vana. En trevlig vana dessutom. 

För er som vill utfodra lerjorden har Inger gödsel på gång igen. Den brukar innehålla mycket halm vilket gör den perfekt att gräva ner i vår styva jord. Jag har använt den i flera år och det har gjort en jättestor skillnad. Tillsammans med kompost förstås. Just lerjord ska vara okay att höstgödsla vad jag har förstått. Inger har satt upp lappar vid de två husen med mer information och där man kan skriva upp sin beställning. Första leveransen kommer att ske till B-huset, andra till A-huset nere vid Tyresövägen.

Föreningen behöver nya styrelsemedlemmar till nästa år. Utan föreningen kan vi inte arrendera jorden som vi brukar, och utan styrelse ingen förening. Det är alltså otroligt viktigt att det finns medlemmar som kan ställa upp och arbeta i styrelsen. Och tyvärr är det jättesvårt att hitta nya medlemmar som är villiga att ta på sig det arbetet. 
Som styrelsemedlem får du chansen att lära känna nytt folk, du får en insikt i hur kolonistockholm fungerar, du har chans att mer aktivt påverka Pungpinan, och du får bruka din lott gratis det år du jobbar i styrelsen. Om du kan tänka dig att engagera dig i styrelsen nästa år, eller om du vet någon du tror skulle passa bra för detta, hör av dig till vår valberedare monica.hansson(at)stockholm.se eller lägg en lapp i hennes låda på lott nr 33. 
Alla goda krafter behövs!

onsdag 29 augusti 2012

Säsongsavslutning

Grannens squash satsade på elegans framför kvantitet i år.
Kalla vindar har skrämt slag på en många av våra odlingar. Just nu är det varmt, men en kall natt är allt som behövs för att squashen och dahliorna ska packa ihop och tacka för sig. Kanske kommer de att klara sig en liten stund till men nog är hösten här nu.

Själva har vi hunnit äta mycket squash den sista månaden, bästa överraskningen var utan tvekan den som kallas spagettipumpa men i själva verket är en vintersquash. Så söt, så god, helt underbar tillsammans med några kokta rödbetor och chèvre, eller ännu enklare med lite parmesan och olivolja. Den ska jag odla mycket mycket mer av nästa år - särskilt som det inte är en squash man hittar så ofta i affären. 
Skulle du ha mycket kvar av den vanliga gröna squashen och lida av inspirationstorka gör då såhär. Riv den grovt, hetta upp olivolja i en stor stekpanna/wok, släng ner squashen, pressa över en vitlök, lite citronsaft och en nypa fling- eller örtsalt. Även gröna örter blir finfint, speciellt timjan. Låt den fräsa runt några minuter och ät den sedan som den är, eller varför inte med lite god ost (chèvre återigen alltid en favorit eller lite parmesan). Gott, lätt och snabbt!

Helgen 15-16 september är det höststädning. Det är frivilligt förstås, och vi hjälps åt efter förmåga och tid. Samling klockan 10 och sedan finns de som leder städningen och reparationerna på plats till klockan 16 på lördag. På söndag slutar vi redan klockan 14 för att då ladda om till en liten höst- och skördefest. Den kommer att ske vid B-huset som ligger närmast fotbollsplanerna. Mer detaljerad information har skickats ut via mejl.

Elda får vi göra veckan som börjar 1 oktober. Tydligen skall det ordnas en gemensam plats i år där vi alla kan elda vårt skräp, ibland kan det vara väldigt trångt på lotten och svårt att få till en brasa utan att också elda ner perennerna. 

torsdag 9 augusti 2012

Skördefest, städdag och intresselista

Säsongen börjar lida mot sitt slut och det har regnat mest hela tiden. En del grödor verkar ha slagit tvärfel denna sommar, andra har vuxit på bra och kommit in i fin slutspurt nu. Om vi får en varm höst kanske det som grodde sent hinner växa ikapp och bli skördeklart innan frosten kommer. Som odlare måste man leva på hoppet. Det är skönt tycker jag. Att det finns hopp.


En annan anledning att hoppas på en varm höst är att det kommer att bli en kombinerad skördefest/fixardag en helg i mitten eller slutet av september. Fundera på vad du har mycket av och bjud ut till försäljning - det kan vara en sylt eller inläggning, perenner och grönsaker. Alla idéer är välkomna. 
Extra roligt vore det om folk kunde ta med bra recept och tips på vad man kan göra om man råkar ut för en rekordskörd av en enstaka gröda. Ofta blir det squash eller mangold, men i år har jag även spanat in mycket kål på lotterna.

Vi har tyvärr även drabbats av mycket skadegörelse denna sommar.
Kodlåsen till våra bodar har stulits TVÅ gånger (rekord) - det kommer snart nya lås men för guds skull, lämna inte kodlåset med koden inslagen. Då försvinner det igen och vi kan inte gå på toaletten!
Även våra staket har råkat ut rejäla skador och taket på ett av husen behöver fortfarande lagas. Så när vi har skördefesthelg kommer detta att kombineras med fixar&städhelg. Vi är en stor förening med många medlemmar, om alla hjälps åt så borde vi nog kunna få ordning på vårt område.


Just nu har vi cirka 35 personer som anmält sitt intresse för att få en lott hos oss och i princip inga lediga lotter att erbjuda. Däremot finns det många lotter som inte brukats denna sommar. I flera fall beror det på att man drabbats av sjukdom eller liknande, för så ser livet ut ibland, men i några fall är det nog så att man kommit på andra tankar och kanske säger upp sin lott inför säsongslutet. Det tar alltså tid att få en lott hos oss nu. Någon exakt kötid är svårt att ange, hittills har de flesta fått inom ett år, men i framtiden verkar kötiden landa på cirka två år istället.

Slutligen reklam för Peppar och Pumpas skördefest den 8 september i Årstalunden. Den är alltid fin och i år krockar den inte med vår - så ta er dit!
  

måndag 6 augusti 2012

Söta gröna smaker

Idag var dagen för sockerexperiment hemma hos oss. Min kompis gör sommarens godaste saft på bladen från svartvinbärsbusken. Det har tagit mig flera år att komma ihåg att fråga efter recept men nu har jag äntligen fått det. Den vanliga saften på svarta vinbär har jag aldrig tyckt om, men den man gör på bladen är underbar. Tyvärr är bladen ganska fula nu så jag lyckades bara skrapa ihop till en halv sats, men man kan ju inte dricka hur mycket saft som helst ändå.

Svartvinbärsbladssaft 
2 liter svartvinbärsblad tätt packade (obs -blad från röda vinbär har ingen smak)
3 citroner, tunt skivade
2 kg socker och 2 liter vatten - kokas till en sockerlag

Saften görs enligt samma princip som flädersaft. Lägg bladen och de skivade citronerna i en bunke eller kastrull. Häll på den kokheta sockerlagen. Låt stå svalt i fem dagar och sila sedan upp saften genom silduk.
Kan inte bli lättare!


När jag var nere på lotten insåg jag också att mina tomater höll på att kvävas av slingerkrassen som även i år verkar ha tagit tillväxthormoner (förra året var det bönorna som höll på att stryka med av denna boaorm utklädd till söta krasseblommor). Givetvis rasade en massa gröna tomater till marken när jag skulle befria plantorna. Men, är man på sylt- och safthumör så gör inte det så mycket. Grön tomatsylt eller marmelad är jättegott. Så det blev ett litet experiment därhemma efter det att jag googlat runt lite för inspiration.

Sylt på gröna tomater
500 gram gröna tomater
2,5 deciliter socker
1 citron (saften av citronen)
0,5 matsked av smaksättning: färsk timjan, riven ingefära, mortlad kardemumma eller vad man gillar.

Det blir bäst om man skållar och skalar tomaterna. Men det är inte lätt. När jag insåg att jag även var tvungen att skära bort en del av fruktköttet för att få av skalen gav jag upp och tog fram mixerstaven. Vilket funkade bra det med. Så antingen skållar, skalar och hackar man - eller så kan man skålla och sedan slänga ner tomaterna i en matberedare eller stoppa en mixerstav i kastrullen.

Pressa citronen och häll saften över tomaterna tillsammans med sockret. Låt puttra på låg värme i kanske 30 minuter tills allt har blivit mjukt. Tillsätt då den smak du vill ha.
Jag prövade timjan i halva satsen och kardemumma i andra.
Den men timjan fick ganska stark smak av just timjan, jag kan tänka mig att det är den sortens sylt som gör sig väldigt bra till en god ost. Kardemummasylten blev sötare, perfekt till rostat bröd. Inte för söt och inte för syrlig heller.

Jag måste erkänna att jag är väldigt svag för sylt man inte kan köpa på ICA eller Konsum!




Krusbärskaka 
Dagens överraskning blev dock en krusbärskaka. I mitt allmänna sockerrus beslöt jag att även hitta fler roliga saker att göra med krusbären. Mina är ganska övermogna nu och något måste man ju göra. Jag hittade ett fantastiskt recept på Pickipickis matblogg. Det är inte en sockerkaka och inte en paj, men kanske något däremellan. Och en kaka man säkert kan stoppa ned andra bär i också. 

Ingredienser
100 gram smör
2 deciliter socker
1 ägg
2,5 deciliter mjöl
2 teskedar bakpulver
2 teskedar vaniljsocker

Rör rumsvarmt smör och socker tills det blivit mjukt. Tillsätt de andra ingredienserna och rör ihop till en mycket fast smet, nästan mer som en lös pajdeg faktiskt.
Häll (eller tryck ut) smeten i en smord, bröad form med löstagbara kanter (vill du göra det extra gott, ta kokosflingor istället för ströbröd).
Dela krusbären och tryck ned dem lite lätt i kakan med snittytan nedåt. Jag använde både gröna och röda krusbär, det blir helt klart snyggast med de röda för de gröna syns inte (men smaken blir densamma).
Grädda i 180 grader i mitten av ugnen i cirka 30 minuter.

Ta ut och ät!

tisdag 31 juli 2012

Skulpturer på Pungpinan

Lägg undan redskapen och räta på ryggarna en liten stund. Ta en promenad på vårt område. Upptäck vad dina grannar pysslar med. Just nu pågår det en fenomenal skulpturutställning på Pungpinan. Överallt dyker det upp former och färger att njuta och förbluffas av. 

Det gör inte så mycket att min squash är sen i år, och att jag förmodligen inte kommer få någon majs denna säsong, när det finns så mycket vackert att titta på runt lottknuten istället.











torsdag 26 juli 2012

Bästa sättet att äta mangold

I de flesta köksträdgårdsböcker står det att nybörjaren bör odla mangold för självförtroendets skull. Garanterat hög avkastning. Går inte att misslyckas.
Det kanske är sant. Men inte alla år och definitivt inte när rådjur, harar och mördarsniglar ingår i odlingområdets fauna. 

Min mangold blev ganska snabbt avtuggad av rådjuren, men nu har den fått skydd av väldigt höga ringblommeplantor och växer fint igen. Samma sak med bönorna, de har jag också gömt bland ringblommorna. 

En vän tipsade mig för några år sedan om hur man enkelt kan tillreda mangold - och sedan dess är denna rätt ett av våra favoritkomplement till nästan vilken middag som helst. 


Lägg blad och stjälkar i saltat vatten. Koka upp och låt koka tills stjälkarna blivit mjuka (du kan klyva stjälkarna i mitten för kortare koktid). Låt vattnet rinna av i durkslag eller liknande. Forma mangolden till en boll på en skärbräda och hacka den i små bitar. Lägg den i en skål, pressa över citron och vitlök efter smak, avsluta med en nypa flingsalt. 
Jag lovar - det är verkligen jättegott om man gillar lite syrliga smaker.


Fler bra mangoldtips mottages tacksamt!
 

tisdag 26 juni 2012

Stadsodlingens tid är nu

Junimånad har slagit regnrekord i Stockholm och maj var, som vi alla nog minns, kall och bedrövlig. Det ser inte lovande ut för oss det här året. Jag tror vi får nöja oss med potatis, lök och sallad och glömma alla de andra lite mer värmekrävande grödorna. 

Så egentligen är 2012 helt fel år för stadsodling att slå igenom. För stadsodling är på frammarsch. Tveklöst. När jag vandrar runt på Pungpinan slås jag av hur även vårt område genomgår en förändring i kölvattnet av den nya trenden. Den ena lotten efter den andra grävs upp av ambitiösa människor runt 30-års strecket. Och de odlar grönsaker. Förmodligen kommer det att göras en och annan ekologisk morotspuré till deras små barn under sommaren. 
Jag hoppas att alla de nya odlarna håller ut. Jag hoppas att stadsodling inte är just en trend utan något som kommer att normaliseras. 
Bli ett sätt att leva helt enkelt.

Svenska Dagbladet har just nu en artikelserie om stadsodling på sin Idagsida. Jag lägger ut länkarna för er som är intresserade men kanske inte läst tidningen i pappersformat.

Busodling 18 juni 

Om kollektivodling i Eriksdal och Skarpnäck 19 juni

Om bin i city 25 juni

Gröna Vågare stannar i stan 26 juni

 

söndag 10 juni 2012

Svärmande bin

Tidningen och kaffekoppen fick läggas åt sidan
Den senaste veckan har våra bin lyckats med konststycket att svärma två gånger. Trots att de skulle ha en svärmtrög drottning. Visst hade vi sett att samhället var starkt, och visst hade vi sett att det hela tiden föddes nya bin, men inte trodde vi att de skulle starta två nya samhällen inom loppet av fem dagar. Pungpinans odlare måste ha bjudit på fantastisk föda i stil med Bamses dunderhonung. De blev helt enkelt för många för kupan och beslöt att dra fram fler drottningar så att de kunde dela på sig och flytta hemifrån.

Men vi har haft tur. Båda svärmarna är infångade och har fått nya kupor. Dagens svärm flög ut när vi var nere på lotten för att äta en skön söndagsfrukost i solen. Den frukosten fick ett hastigt avslut. Vi fick kasta oss iväg till Bromma för att hämta en kupa hos snälla ordföranden för Stockholms biodlardistrikt och sedan skynda oss tillbaka så att vi hann fånga dem innan de flugit vidare.

En magisk stund när tusentals bin svärmar över Pungpinan

De slog sig ned i spaljén vid körsbärsträdet
Där blev de nedplockade i lånekupan
Vi fick med drottningen så de andra bina följde snällt efter.
Nu får de bo här i några dagar i väntan på nya kupan.

P.S I måndagskväll gick Faye in i kupan och skar ut ett helt gäng drottningceller, då fick vår stackars granne uppleva vad "arg som ett bi" betyder när hon stod på lotten bredvid och vattnade. Det är inte roligt att förstöra, men det var nödvändigt för att förhindra fler svärmar. Samtidigt kunde vi konstatera att första svärmens drottning redan börjat lägga ägg. Båda svärmarna får nu stödfoder i form av sockerlösning eftersom de ska ägna sig åt att växa sig starka istället för honungsproduktion denna sommar.
I onsdagskväll var vår permanenta kupa äntligen klar och då kunde svärm nummer två flytta in i den. Vi hoppas de kommer att trivas där. De hade redan hunnit bygga massor av vax i lånekupan och till och med börjat med honungsproduktion i liten skala. Eftersom de inte kunde ta med sig vaxen skar vi loss den och sörplade i oss honungen. "Flitig som ett bi" är en annan sanning och ett av naturens mirakel!

Pinfärsk pungpinevax med honung från andra svärmen - om några veckor hoppas vi kunna skörda från modersamhället, men än är all honungen inte täckt i skattlådorna.
 

tisdag 5 juni 2012

Petflaskor, sönderblåsta växthus och frön som ruttnar

Maj och junimånad har bevisat det som står i alla trädgårdsböcker. Vissa fröer behöver varm jord för att gro. Själv var jag övermodig och stoppade ner squashfröer i jorden redan 4 maj och satte pet-flaskor över dem. Jag visste inte, men hoppades, att flaskorna skulle värma upp jorden och att det var ett smart sätt att direktså tidigt. Av de fyra fröerna jag sådde grodde bara ett enda. I kontrollgruppen hemma på fönsterbrädet grodde alla. Fast plantan som grodde ute är mycket knubbigare och finare än de långa rankorna som vuxit inomhus.
Till min tröst hittade jag också en plastpåse med spagettipumpor vid min låda en dag. Som Moses i vassen låg de där och väntade på att planteras. Tack snälla du som lämnade dem där! De bor nu under en fiberduk på familjens andra lott.


Som en duktig kvinna väntade jag sedan på att det skulle bli 27 maj. Dagen då man kan så sina bönor enligt min bok. Strålande sol och värmebölja. Nu fanns det hopp. Hoppet släcktes den 28 maj och en vecka senare blåste vindarna in från nord och vi fick uppleva kallaste junidagen på 84 år här i Stockholm. Jag vågar inte ens lyfta på fiberdukarna, jag vill inte tänka på alla mina fina borlotti-, rosen- och flavoletbönor som säkert ligger och ruttnar bort i den kalla jorden. Som tur är så har Impecta rea, 40% rabatt på alla fröer som de har kvar i lager. Jag har beställt några påsar till för det här året vill jag odla bönor!

Har även försökt mig på att sätta upp ett tunnelväxthus med hjälp av Rättviksknuten. Vi har nu förmodligen Pungpinans fulaste skapelse på vår lott. Det gick åt många fler klämmor än vad jag räknat med och placeringen är nog värsta möjliga. Precis där vinden far fram som hårdast. Fast det gick väldigt snabbt att konstruera skapelsen. Och jag tror fortfarande att det kan bli riktigt snyggt. Om man istället för att fokusera på snabbhet tar sig tid att vara noggrann. Lite bättre blev det när vi spände om plasten med fler klämmor. Men det hjälpte inte mot vindarna den 3 juni - då flög plasten och klämmorna all världens väg. Men det är ett experiment, och det måste man väl få unna sig ibland.

måndag 21 maj 2012

Frisk rabarbersylt och traditionell sockerkaka

Det finns en gräns för hur mycket rabarberpaj man kan äta. Men ingen gräns för hur mycket rabarbern kan växa. Så jag har prövat ett syltrecept som visade sig vara den perfekta frukostsylten. En pigg sylt som man väcks till liv av. Rabarber och citron är verkligen en bra kombination.
Receptet är anpassat till en burk, gör jag fler burkar blir de som regel stående i kylen. Så hellre en burk åt gången allteftersom jag hittar nya saker att göra sylt på.

Rabarbersylt med citron och kardemumma

250 gram rabarber (ca 3 stjälkar)
3 dl socker
1/2 citron, saften
4 kardemummakapslar (valfritt)

Skölj och skär rabarbern i små bitar, blanda dem med socker och citronsaft i en kastrull. Låt stå 1 timma, rör om under tiden då och då.
Koka i 20 minuter.
Ta ut fröna ur kardemummakapslarna och stöt dem grovt. Tillsätt mot slutet av kokningen.
Häll upp i en ren glasburk och sätt på lock. Förvara i kylskåp. 

Eftersom fikastunden är viktig på en kolonilott så delar jag nu också med mig av mitt bästa sockerkaksrecept. Receptet kommer från min mammas gamla kokbok, Stora kokboken, fjortonde upplagan som trycktes 1948. Det är alltså en äkta sockerkaka och inte att rekommendera för den som oroar sig för sitt fett- och sockerintag.

Favoritkaka


200 gram smör/margarin

3 dl strösocker
2 ägg
rivna skalet av en halv citron
6-7 matskedar kokhett vatten
2 teskedar bakpulver
3,5 dl vetemjöl
1 matsked vaniljsocker (mitt eget tillägg)

Gör i ordning en hyfsat stor sockerkaksform med smör och ströbröd (i receptet anger de en stekpanna?!). Sikta ihop vetemjöl och bakpulver (och vaniljsocker om ni tar det). Rör sedan lätt ihop smör och socker (jag brukar smälta smöret ibland). Tillsätt äggen och citronskalet. Blanda därefter ned vattnet växelvis med mjölet. 

Slå smeten i formen och grädda omedelbart i svag ugnsvärme. Jag vet inte om ugnarna inte hade temperaturmätare på den tiden, men jag brukar sätta min ugn på ca 175-180 grader. Grädda i 40-50 minuter.

Kakan är saftig, mäktig och väldigt hållbar.



torsdag 17 maj 2012

Pungpinan - där alla har sin egen stil

Det jag älskar mest med odlingslotter är att det finns så många olika stilar. Ingen lott är den andra lik. Hos oss finns välordnade perennrabatter, blommor som fått växa vilt, oaser som ser ut att ha vuxit fram som liksom av en slump. Några kör storjordbruk på en minimal åkerplätt, andra har förälskat sig i den franska "potager"stilen där blommor och grönsaker blandas enligt konstens alla regler.

Kanske är det för att vi inte "äger" våra lotter. Vi har inte betalat flera hundratusen som man måste göra om man köper en kolonilott med hus. Då vågar man experimentera på ett annat sätt och ingen behöver titta snett på dig. Det är ingen risk att våra lotter "minskar i värde" bara för att vi inte har samma smak som våra odlingsgrannar.

Fast i år har jag märkt en tydlig trend på Pungpinan och det är odlingslådor av olika slag. Antingen färdigköpta pallkragar eller egensnickrade. 

Jag minns hur glad jag var över mina egna första pallkragar, äntligen lite ordning och reda, äntligen lucker jord. Jag är fortfarande glad över pallkragarna. Även om jag ska erkänna att jag börjat längta efter runda former och en mer naturnära stil igen. En blogg som inspirerar då är trädgårdsfotografen Annika Christensens Naturliga Ting

Själv glömmer jag alltid att ta med mig systemkameran. Så det blir bara mobilbilder från Pungpinan på den här bloggen. Såvida det inte finns någon fotograf på området som har lust att dela med sig av lite inspirationsbilder? Med så många nya, och otroligt ambitiösa odlare tänker jag att det nog döljer sig en och annan fotograf bland dem också.


onsdag 9 maj 2012

Bin - strävsamma trädgårdsarbetare

Bin, fjärilar och humlor har seglat upp under de senaste åren som några av de viktigaste arbetarna inom trädgård och jordbruk. De har alltid funnits men hotas nu av kemikalier, ensidiga grödor och storjordbruk där de traditionella ängarna försvunnit.

Här har koloniträdgårdarna en viktig roll att spela. Hos oss råder fortfarande mångfald bland blommande buskar och träd. Hos oss används inte kemikalier.

Utan dessa insekter skulle vi nog dö. Eller tvingas handpollinera som de redan gör i Kina. Det är därför Jordbruksverket nu är en påhejare av biodling. Inte för honungens skull utan för biets betydelse som pollinatör. Skördarna ökar med hjälp av bin, både i volym men också kvalitet. Ett väl pollinerat äpple blir mycket större än det som inte haft besök av bin eller humlor. 




Vi vill därför dra vårt strå till stacken för en levande värld. På vår lott står en bikupa fylld av små rara Buckfastbin. På bilden syns just våra bin. Denna sort är känd för att vara väldigt vänliga. Bli alltså inte rädd om ett bi kommer flygande, det är inte en geting och är helt ointresserad av saft och sockerkaka. Den vill bara åt dina blommor och kanske dricka en slurk vatten.
Den sticks bara om du skulle krossa den med handen. Aldrig annars.


Om du är specialintresserad av att ta reda på vilken slags föda du kan bjuda på lägger jag här ut en länk till "dragväxter", det vill säga växter som erbjuder mycket nektar eller pollen. Av nektar blir det honung och pollen behövs för att bygga upp bisamhället.


Även om de gör störst nytta som pollinatörer så hoppas vi förstås också på en god honungsskörd denna sommar. Men det finns aldrig några garantier i naturen så det gäller att vi har turen och de högre makterna med oss. 


lördag 5 maj 2012

En lyckad städdag

Aldrig har vi varit så många på städdagen tidigare år. 
Själv tror jag att det beror på att städdagen numera är frivillig och det är inte hot om böter som piskar mig att gå dit. 
Vi rensade ogräs, lagade staket, grillade sojakorvar och hade lotteri där vinsterna var den fina boken Kål och Krasse av Lena Israelsson. 
En del plantor bytte också ägare, själv gick jag dit med tre sorters chili och hem med paprika, rotselleri och tomater.
Så ett stort tack till vår tappra styrelse som lyckades organisera sysslor och korvgrillning till denna massuppslutning av odlare!




Jag skrev tidigare om jordärtskockor och tyvärr är det så att jag fortfarande inte är förtjust i deras speciella smak. Men om man är en kockätande människa så är det här receptet fantastiskt. Såsen var så god att jag måste prova denna gratäng med andra rotsaker, kanske den där rotsellerin som jag fick idag om det blir något av den till hösten.


Ungsbakade jordärtskockor med timjan och citron

Gräv upp ett kilo jordärtskockor och koka dem i 10-15 minuter, då ramlar skalen av hyfsat lätt, skär dem sedan i mindre bitar.

Till gratängsåsen behövs:

3 dl crème fraiche
1 citron (både saft och skal)
3 vitlöksklyftor
1 näve repad färsk timjan
2 dl färskriven parmesanost
flingsalt, svartpeppar,
1 tsk paprikapulver
riven muskotnöt
2 dl brödsmulor
olivolja

Blanda crème fraiche med rivet skal och saft från halva citronen, riven vitlök och hälften av timjanbladen. Riv osten och blanda i nästan allt men spara lite. Smaka sedan av med salt, peppar, paprikapulver och riven muskot.

Lägg jordärtskockorna i en ugnsfast form och häll över crème fraiche-blandningen. 

Smula sönder brödet och blanda det med resten av osten och timjanbladen samt lite flingsalt och peppar. Strö ut detta över formen och ringla över lite olivolja.

Gratinera i ugn i 225 gradet tills såsen börjat puttra och brödsmulorna är gyllenbruna. Ät tillsammans med sallad, och/eller en köttbit.


torsdag 3 maj 2012

Rabarber under hink

I SVTs Trädgårdsonsdag tipsade de förra veckan om att man i England brukar odla rabarber under hink. Tanken är att om man sätter en hink över rabarberknopparna blir de stressade och hetsväxer för att komma upp i solen. 

Så i fredags tryckte jag ned en gammal hink över några av mina knoppar, bara för att den spruckna hinken ändå låg och skramlade på lotten och bara för att jag var nyfiken.

Redan efter en dag hade de tagit fart och idag, det vill säga sex dagar senare, är de nästan klara för skörd. Rabarbern till vänster i bilden är min kontrollgrupp, det vill säga de som slapp hinkstressen.

Denna rabarbertortyr går bara att göra med första omgången, efter det måste de ha solljus. Men jag är nöjd, det ser ut som vi kan göra rababerpaj vilken dag som helst nu. 


Glöm inte att vi har städdag på lördag 5 maj. Klockan 11 ska vi samlas. Det kommer att lottas ut hemliga priser och även tillfälle att dela med sig av plantor, sälja prylar och annat som man har lust att bli av med. Och så korvgrillning såklart.

fredag 27 april 2012

Jorden reder sig

Trots snö och regn har jorden nu torkat upp nog mycket för att man ska kunna börja arbeta med den. Jorden reder sig kallas det för på fackspråk. 


Frågade efter jordtermometer på Trädgårdshuset men de var slutsålda. Även utan termometer så tror jag att man kan våga så sallat, rädisor, spenat, morötter, dill och bondbönor nu utan att riskera att de ruttnar i kylan. Lök går också bra att sätta. Om man använder fiberduk i alla fall.
Själv sådde jag lite olika fröer under plastväxthuset på pallkragen i måndags och de har redan tittat upp - men där är det förstås väldigt varmt. 


Göran har lovat sätta på vattnet i kranarna till helgen så nu finns det inga ursäkter för att inte börja med vårbruket. Och på måndag får vi äntligen elda - det lär brinna många små valborgsmässobrasor på området då. 


Vår lilla kolonikatt har kommit på besök igen - hon har vuxit en del sedan i höstas men är fortfarande lika kelig. Ett väldigt trevligt sällskap i trädgården, mycket trevligare än de glupska rådjuren och hararna som förstås har knaprat på alla tulpanlökarna i år igen.

fredag 20 april 2012

Kolonist för en sommar eller hyr en höna

Jag vet att många som hamnar på den här sidan är på jakt efter en kolonilott. Och jag vet också att odlingslotter börjar bli en bristvara i Stockholm.

Det finns nu även privata alternativ för den som vill odla grönsaker. Siggesta Gård ute på Värmdö hyr ut små lotter om 50 kvm för en säsong. Har man möjlighet att ta sig ut dit är det ett bra sätt att prova på odling på mindre yta först. Då har man också något att göra under tiden som man väntar på en större, egen lott där man kan planera mer långsiktigt. 

Höns har också blivit populärt - "trendsäkra din trädgård med höns" skrev Metro för några veckor sedan. Även där finns det nu möjligheter att "prova på". Än så länge har jag bara hittat Värmdö Lantis som annonserar "rent a hen" men det finns säkert fler alternativ. Perfekt för den som bara kan ha höns över sommaren.

fredag 13 april 2012

Nordiska Trädgårdar 2012 - jordärtskockans år?

Plötsligt dyker de upp överallt, jordärtskockorna som så snällt växer år efter år utan minsta omtanke. I den njutbara trädgården hyllades de, i trädgårdsonsdag tillagades de och den kolonist som begav sig till Studiefrämjandets bås med sin urklippta presentkupong fick vadå, jo en liten påse med kockor att plantera!

Jag har hemska barndomsminnen av en fadd soppa. Men nu har jag letat reda på ett recept med citron och timjan som låter gott. Tänker gräva upp kockorna på vår lott och pröva. Är det gott så planterar jag gärna de nya som låg i min presentpåse, annars får jag ge bort påsen till någon som uppskattar den bättre.

Studiefrämjandetmänniskorna var trevliga - vi diskuterade om man möjligtvis kunde få bygga en liten liten mur på sin lott, en mur som kan alstra värme och skapa det perfekta klimatet för kryddörterna. Ingen av oss visste om det var tillåtet, men varför inte, så länge det handlar om att främja odlingen tycker jag allt borde vara tillåtet. 

Tydligen kan kolonister gå ihop och få en studiecirkel specialanpassad till sina egna behov - ingen skulle bli gladare än jag om vi var fler på Pungpinan som vill leka med betong och göra små murar. Själv tänker jag nog satsa på deras endagskurs den 19 maj i att fläta pil. 
Fler idéer finns på deras hemsida. 

Jag köpte även en liten burk mycket intressant pickles från deras spännande eko-odling ute i Akalla på Hästa Gård.  



I den allmänna yran som inträffade vid Impecta och Runåbergs fröer glömde jag bort att gå tillbaka till Rättviksknuten. 
Jag har i några år nu sneglat på det som i England kallas polytunnel. Ett billigt och enkelt alternativ till växthus. Men varit osäker, som vanligt, på hur jag skulle kunna konstruera det. 

Lösningen i Sverige heter Rättviksknuten. Som tur är så kan man även beställa via internet.


Det mest ekonomiska tipset, för den som gillar blommor, stod Svenska Dahliasällskapet för. Det går att fröså dahlior. Spara några fröställningar, låt dem ligga och torka under hösten, på vårvintern plockar du fram dem, gnuggar ut fröna och sår precis som vanligt. De går att så så sent som i mars/april - de kommer att blomma samma år sent på sommaren. Det är inte säkert den nya blomman ser ut som den gamla, men det ökar tjusningen tycker jag. Till hösten gräver du upp de nya små knölarna som bildats under sommaren.


Sötast var hönsen på Rölundas gårds monter. 


 

Fermenterat ogräs och täckodlad potatis - utvärderingen

Under sommaren 2016 genomförde vi två helt okontrollerade experiment på Pungpinan. Båda föll väl ut. Över förväntan väl.  Till vår gemensa...