tisdag 5 februari 2013

Vi har blivit med bokashi!

För den som försöker hänga med i svenska odlingstrender är bokashikompost inget nytt. Det var nog årets julklapp 2012 till alla gröna odlare. Syrligt luktar det också, precis som surdeg, kan inte bli mer rätt med andra ord.
   En av odlarna på Pungpinan (Sanya som också ligger bakom Anima Mundi, spana in deras hemsida och ni förstår att detta är en seriöst grön kvinna) visade upp sin bokashihink för mig förra sommaren.
   Den var fylld av en ganska motbjudande sörja som inte precis luktade rosor. Har man haft varmkompost blir man inte imponerad. En varmkompost är ju fylld av vacker jord och doftar underbart. Jag förstod att jag borde gilla bokashi men sådär riktigt kär blev jag inte.
   Krångligt verkade det också, man måste gräva ner sörjan i jorden och vänta några veckor innan den också omvandlats till jord, och hur gör man på vintern? Det kändes som dömt att misslyckas för min del.

Men nu har jag skaffat min första
bokashihink. 

En glad grön hink

På bokashibloggen tipsade man nämligen om att det också gick att använda nedbrytbara plastpåsar. 
   Så lätt och smart. Bara att plocka upp påsen och knyta ihop. Låta den stå ett par veckor för efterjäsning och sedan kan man fylla en stor svart sopsäck med dessa påsar tills dess att man har tid och möjlighet att gräva ner dem. 
Min absolut första laddning av matrester
   Mycket lättare än att behöva släpa en läckande hink till lotten (i min fantasi skulle förstås min hink läcka) och mycket lättare att fixa vinterförvaring. Ut med plastsäcken på balkongen, det gör inget om påsarna fryser, processen kommer igång igen vid 6 plusgrader. 
   Bokashikompostering kändes plötsligt som helt enkelt gjort för oss som bor i lägenhet och odlar på en kolonilott.

En annan sak som tilltalar mig med denna lösning är att det går att återuppliva gammal jord från balkonglådor och krukor. Man blandar helt enkelt ned bokashin i den gamla jorden och vips, eller i alla fall några veckor senare, har man glad näringsrik jord igen. Vilken enorm vinst att slippa släpa hem jättepåsar med köpejord varje vår. 

I korthet: man kan slänga allt som vi människor äter i en hink (minus kanske lösgodis), dock ska man inte slänga sådant som vi dricker, för då blir den för blöt. Maten varvas med bokashiströ som är goda effektiva mikroorganismer. Det är viktigt att hinken är lufttät och man ska helst inte öppna den mer än max två gånger per dag. Under tiden kan man förvara matresterna i annat kärl. Som drottningen av kantstötta emaljbyttor letade jag förstås rätt på en sådan. Passade perfekt ovanpå hinken.
   De effektiva mikroorganismerna startar en jäsnings och syrningsprocess och maten luckras upp. Maten ruttnar inte utan konserveras. 
   Hinken, eller påsen, ska stå och efterjäsa i ett par veckor innan den blandas med jord. Och det är först när man gräver ner bokashisörjan i jord som den omvandlas till just jord. Det tar ytterliggare ett par veckor.

Även om det här är ganska nytt i Sverige så är det ingen ny metod. Den har funnits i 30 år och används i stor skala i flera större städer. All information om hur det funkar och vad det kostar finns på bokashi.se
Är du nyfiken läs deras blogg, den är full av tips och erfarenheter. Vi har faktiskt en återförsäljare i närheten också, Källtorps trädgård ute i Nacka, men de öppnar väl inte förrän i maj igen tror jag.


Som extra bonus, ifall någon nu behövde det, så är bokashi mycket mer miljövänligt än traditionell varmkompost. Ingen kol släpps ut i atmosfären utan återförs direkt till jorden.  

1 kommentar:

  1. Blomsteraffären Blommor4U i Bagarmossens centrum, är sedan i våras återförsäljare av bokashiprodukter.

    SvaraRadera

Kolonilotter - en antikapitalistisk rörelse?

Jag blev helt betagen av ett samtal i Guardian’s pod Grow, Sow, Repea t häromdagen.  Det som fick mig att sätta mig upp i soffan och rätta ...