En lyckad städdag

Aldrig har vi varit så många på städdagen tidigare år. 
Själv tror jag att det beror på att städdagen numera är frivillig och det är inte hot om böter som piskar mig att gå dit. 
Vi rensade ogräs, lagade staket, grillade sojakorvar och hade lotteri där vinsterna var den fina boken Kål och Krasse av Lena Israelsson. 
En del plantor bytte också ägare, själv gick jag dit med tre sorters chili och hem med paprika, rotselleri och tomater.
Så ett stort tack till vår tappra styrelse som lyckades organisera sysslor och korvgrillning till denna massuppslutning av odlare!

Jag skrev tidigare om jordärtskockor och tyvärr är det så att jag fortfarande inte är förtjust i deras speciella smak. Men om man är en kockätande människa så är det här receptet fantastiskt. Såsen var så god att jag måste prova denna gratäng med andra rotsaker, kanske den där rotsellerin som jag fick idag om det blir något av den till hösten.


Ungsbakade jordärtskockor med timjan och citron

Gräv upp ett kilo jordärtskockor och koka dem i 10-15 minuter, då ramlar skalen av hyfsat lätt, skär dem sedan i mindre bitar.

Till gratängsåsen behövs:
3 dl crème fraiche
1 citron (både saft och skal)
3 vitlöksklyftor
1 näve repad färsk timjan
2 dl färskriven parmesanost
flingsalt, svartpeppar,
1 tsk paprikapulver
riven muskotnöt
2 dl brödsmulor
olivolja

Blanda crème fraiche med rivet skal och saft från halva citronen, riven vitlök och hälften av timjanbladen. Riv osten och blanda i nästan allt men spara lite. Smaka sedan av med salt, peppar, paprikapulver och riven muskot.

Lägg jordärtskockorna i en ugnsfast form och häll över crème fraiche-blandningen. 
Smula sönder brödet och blanda det med resten av osten och timjanbladen samt lite flingsalt och peppar. Strö ut detta över formen och ringla över lite olivolja.

Gratinera i ugn i 225 gradet tills såsen börjat puttra och brödsmulorna är gyllenbruna. Ät tillsammans med sallad, och/eller en köttbit.

Rabarber under hink

I SVTs Trädgårdsonsdag tipsade de förra veckan om att man i England brukar odla rabarber under hink. Tanken är att om man sätter en hink över rabarberknopparna blir de stressade och hetsväxer för att komma upp i solen. 

Så i fredags tryckte jag ned en gammal hink över några av mina knoppar, bara för att den spruckna hinken ändå låg och skramlade på lotten och bara för att jag var nyfiken.

Redan efter en dag hade de tagit fart och idag, det vill säga sex dagar senare, är de nästan klara för skörd. Rabarbern till vänster i bilden är min kontrollgrupp, det vill säga de som slapp hinkstressen.

Denna rabarbertortyr går bara att göra med första omgången, efter det måste de ha solljus. Men jag är nöjd, det ser ut som vi kan göra rababerpaj vilken dag som helst nu. 


Glöm inte att vi har städdag på lördag 5 maj. Klockan 11 ska vi samlas. Det kommer att lottas ut hemliga priser och även tillfälle att dela med sig av plantor, sälja prylar och annat som man har lust att bli av med. Och så korvgrillning såklart.

Jorden reder sig

Trots snö och regn har jorden nu torkat upp nog mycket för att man ska kunna börja arbeta med den. Jorden reder sig kallas det för på fackspråk. 

Frågade efter jordtermometer på Trädgårdshuset men de var slutsålda. Även utan termometer så tror jag att man kan våga så sallat, rädisor, spenat, morötter, dill och bondbönor nu utan att riskera att de ruttnar i kylan. Lök går också bra att sätta. Om man använder fiberduk i alla fall.
Själv sådde jag lite olika fröer under plastväxthuset på pallkragen i måndags och de har redan tittat upp - men där är det förstås väldigt varmt. 

Göran har lovat sätta på vattnet i kranarna till helgen så nu finns det inga ursäkter för att inte börja med vårbruket. Och på måndag får vi äntligen elda - det lär brinna många små valborgsmässobrasor på området då. 

Vår lilla kolonikatt har kommit på besök igen - hon har vuxit en del sedan i höstas men är fortfarande lika kelig. Ett väldigt trevligt sällskap i trädgården, mycket trevligare än de glupska rådjuren och hararna som förstås har knaprat på alla tulpanlökarna i år igen.

Kolonist för en sommar eller hyr en höna

Jag vet att många som hamnar på den här sidan är på jakt efter en kolonilott. Och jag vet också att odlingslotter börjar bli en bristvara i Stockholm.

Det finns nu även privata alternativ för den som vill odla grönsaker. Siggesta Gård ute på Värmdö hyr ut små lotter om 50 kvm för en säsong. Har man möjlighet att ta sig ut dit är det ett bra sätt att prova på odling på mindre yta först. Då har man också något att göra under tiden som man väntar på en större, egen lott där man kan planera mer långsiktigt. 

Höns har också blivit populärt - "trendsäkra din trädgård med höns" skrev Metro för några veckor sedan. Även där finns det nu möjligheter att "prova på". Än så länge har jag bara hittat Värmdö Lantis som annonserar "rent a hen" men det finns säkert fler alternativ. Perfekt för den som bara kan ha höns över sommaren.

Nordiska Trädgårdar 2012 - jordärtskockans år?

Plötsligt dyker de upp överallt, jordärtskockorna som så snällt växer år efter år utan minsta omtanke. I den njutbara trädgården hyllades de, i trädgårdsonsdag tillagades de och den kolonist som begav sig till Studiefrämjandets bås med sin urklippta presentkupong fick vadå, jo en liten påse med kockor att plantera!

Jag har hemska barndomsminnen av en fadd soppa. Men nu har jag letat reda på ett recept med citron och timjan som låter gott. Tänker gräva upp kockorna på vår lott och pröva. Är det gott så planterar jag gärna de nya som låg i min presentpåse, annars får jag ge bort påsen till någon som uppskattar den bättre.

Studiefrämjandetmänniskorna var trevliga - vi diskuterade om man möjligtvis kunde få bygga en liten liten mur på sin lott, en mur som kan alstra värme och skapa det perfekta klimatet för kryddörterna. Ingen av oss visste om det var tillåtet, men varför inte, så länge det handlar om att främja odlingen tycker jag allt borde vara tillåtet. 

Tydligen kan kolonister gå ihop och få en studiecirkel specialanpassad till sina egna behov - ingen skulle bli gladare än jag om vi var fler på Pungpinan som vill leka med betong och göra små murar. Själv tänker jag nog satsa på deras endagskurs den 19 maj i att fläta pil. 
Fler idéer finns på deras hemsida. 

Jag köpte även en liten burk mycket intressant pickles från deras spännande eko-odling ute i Akalla på Hästa Gård.  



I den allmänna yran som inträffade vid Impecta och Runåbergs fröer glömde jag bort att gå tillbaka till Rättviksknuten. 
Jag har i några år nu sneglat på det som i England kallas polytunnel. Ett billigt och enkelt alternativ till växthus. Men varit osäker, som vanligt, på hur jag skulle kunna konstruera det. 

Lösningen i Sverige heter Rättviksknuten. Som tur är så kan man även beställa via internet.

Det mest ekonomiska tipset, för den som gillar blommor, stod Svenska Dahliasällskapet för. Det går att fröså dahlior. Spara några fröställningar, låt dem ligga och torka under hösten, på vårvintern plockar du fram dem, gnuggar ut fröna och sår precis som vanligt. De går att så så sent som i mars/april - de kommer att blomma samma år sent på sommaren. Det är inte säkert den nya blomman ser ut som den gamla, men det ökar tjusningen tycker jag. Till hösten gräver du upp de nya små knölarna som bildats under sommaren.


Sötast var hönsen på Rölundas gårds monter. 

 

Att så ett frö

SMHI utlovar minusgrader om nätterna ända fram till 10 april hos oss. Arbetet på lotten får vänta. Men det betyder inte att arbetet med odlingarna behöver ligga i träda. Vi sår våra frön hemma på fönsterbrädan så länge.

Så, hur gör man då bäst? Den som tittade på SVTs Trädgårdsonsdag igår fick lära sig att det är viktigt att använda såjord och inte planteringsjord. Såjord är näringsfattigt och lättdränerat, perfekt för ett frö. 

Själv har jag i år för en gångs skull använt såjord och grobarheten har ökat. Med ganska många procent. Vilket var jätteroligt i ungefär en månad. Tills jag insåg att de små tomatplantorna nu var i akut behov av näring. Alltså var jag tvungen att omskola dem i små krukor med planteringsjord mycket tidigare än vad jag normalt brukar göra. 

Ett tips från min skånska trädgårdsmästarsyster är att du först lägger ett lager planteringsjord i dina såbyttor och sedan toppar du med såjord. Då får fröet bästa förutsättningar för att gro och när rötterna börjar utvecklas så hittar de ned till den mer näringsrika planteringsjorden. 
På så sätt behöver du inte omskola lika tidigt. 
Det låter vettigt tycker jag och är definitivt något jag tänker göra nästa gång.

Att direktså på lotten är en annan utmaning vi snart står inför. 
Mina första år på Pungpinan var eländiga. Lerjorden sprack och fröna låg och skrek i sprickorna. Men så en dag gick jag förbi en annan odlare, den sortens odlare som får ut tre skördar per säsong på sin lott. 
Han visade mig hur han fyllde fårorna, där han skulle så, med planteringsjord. På så sätt får fröna en bra start och när de väl vuxit sig starka så bjuder lerjorden på mycket gott. Den håller fukten och har massor av näring.
Pröva själv när det blir dags - mycket mer ekonomiskt och klokare än att tömma ut hela säckar med planteringsjord över odlingsbäddarna.

Och nej, när vi direktsår är det nog ingen som finlirar med såjord...

Påminner en gång till - glöm inte medlemsavgiften/arrendet till föreningen. 
Avgiften för 2012 är 700 kronor och ska sättas in på Pungpinans plusgirokonto 3200665-3. 
Betalade du 350 kronor i oktober så ska du bara betala 350 kronor nu.

Pysseltips för plastkrukor

Koriandern från IKEA har tagit fart och behövde en ny kruka. Eftersom vi planerar att äta upp den snart så verkade det onödigt att stoppa ned den i en fin lerkruka. 

Jag tog en gammal plastkruka, klippte några remsor av överblivet tyg och klistrade fast på krukan med vanligt lim. Vet inte hur hållbart det är, men när isvindarna sveper över Pungpinan så behöver jag allt som kan göra mig lite gladare.

Så leta bland era stuvbitar och gör fina presenter av alla extraplantor som ni drivit upp från frön därhemma på fönsterbrädan! 

P.S. Gillar ni brickan krukan står på så finns den och flera andra hos Markattor.